Nja, kvällsspring är inte riktigt min grej just nu

Jag tänkte först springa på bästa tiden, det vill säga direkt när jag vaknat. Men så var jag så trött och sängen så skön och så blev klockan åtta och jag blev både hungrig och lite stressad över att så mycket av dagen redan gått. Ja, det låter lite stört men nuförtiden när vi är vana att gå upp tidigt typ sju dagar i veckan så känns klockan åtta som värsta sovmorgonen (Att vi sov till klockan tio i söndags när vi var Sixtenfria och bodde hos några vänner känns helkonstigt). Vi skulle ju iväg och bada och då är det skönt att komma iväg i någorlunda tid tycker jag. Så det fick bli kvällsspring istället.



Dagens outfit i vecka 25+6

Men först en halvdag på en badplats i våra kommande hoods. Skönt att ha en sådan på tio minuters gångavstånd. Vi har vatten ännu närmre än så nu, men inte någon badplats. Martin sprang långpass dit via lite omvägar medan jag och Sixten tog tunnelbanan. Första halvtimmen var vi själva jag och Sixten och det var ju en utmaning i sig. Att försöka hålla ett halvt öga på våra saker där uppe på stranden samtidigt som hundratio procent fokus måste vara riktat på tvååring som saknar allt vad respekt heter för vatten är uttröttande och jag var helt slut när Martin äntligen dök upp. Även när vi är två är det utmanande, men åtminstone hanterbart. Men det är bara att konstatera att det är väldigt mycket annorlunda att vara på en badstrand nu än för tre år sedan. Visserligen är det väldigt roligt att Sixten har så otroligt roligt, men någon vila är det inte :)



Kvällens återhämtningsmål

Efter att vi kommit hem, vilat lite, ätit middag och fixat så gav jag mig ut för veckans sista spring. Jag var inställd på att det nog skulle bli tungt och att jag skulle få promenera en hel del. Och så blev det. Fr det första var jag, som så ofta annars när det är så här varmt, helt matt och orkeslös. Lägg där till en veckatjugosexmage som trängs med mat och annat samt alla dessa extrakilon som parkerat sig på kroppen och du kan ju tänka dig. Det känns liksom inte obehaglig relaterat till graviditeten, men det känns så otroligt tungt. Och eftersom det verkar vara mycket trängre där inne om kvällarna när all dagens mat och dryck ska samsas med bäbisen så är känslan av att vara väldigt kissnödig konstant. Fast grejen är att jag inte är så värst kissnödig egentligen. Det går liksom på sin höjd att klämma ut ett par tre droppar. Men känslan består. Så det blev nog nästan lika mycket promenad som spring idag. Men det känns helt ok. Jag tar revansch under nästa pass. Som springs på en morgon. Något kvällsspring blir det nog inte förrän den här bäbisen är ute.