lördag 26 februari 2011

Status

Sixtens enveckasdag firade jag med såriga bröstvårtor, mjölkstockning och feber (Feber som jag förövrigt inte har haft på minst 20 år!). Härligt. Sixten hade dessutom sin hittills gnälligaste dag just igår och avverkade några skrikmarathon. Det jobbigaste med det är inte själva skriket utan att man inte vet vad det är som är fel. Men har han bara en sådan här dag per vecka ska jag verkligen inte klaga. Annars är han världens snällaste bäbis.

Idag är febern borta och jag hoppas den stannar så. I övrigt är jag grymt fascinerad av kroppens återhämtningsförmåga! För en vecka sedan kände jag mig minst sagt mörbultad och väldigt orörlig. Nu känner jag mig nästan som vanligt. Förutom att brösten värker då. Nästa vecka ska jag nog smyga igång med lite lättare yoga och lätt, lätt, lätt styrketräning med egen kroppsvikt. Det ska bli spännande att se hur det känns. Tidigare på dagen vi åkte in till förlossningen hjälpte jag Martin att styrketräna lite här hemma och visade några olika plankarianter. Det gick finfint även i vecka 40. När vi kom hem från bb kunde jag inte låta bli att testa att göra en pushup och en dynamisk sidoplanka. Det funkade också vilket var en lite häftig känsla. De inre (viktigaste) bålmusklerna verkar alltså vara någorlunda intakata men värre är det nog med de yttre och då speceillt de raka. Även om magen har dragit ihop sig i en fascinerande snabb takt känns det som att det mest finns en deg där musklerna ska sitta. Mysigt men inte så funktionellt. Jag gissar dock på att det kommer gå snabbt att få tillbaka styrkan igen så ingen stress här inte. Var sak har sin tid.

9 kommentarer:

anneliten sa...

Klokt att börja försiktigt. Tänk på att senor och ligament är uppmjukade. Själv var jag dum nog att spela badminton någon månad efter förlossningen - och bröt en fotled.

Att bäbisar är snälla... Jag vet att nästan alla säger så, medan få skulle komma på tanken att säga motsatsen. "Snälla bäbisar" är ett begrepp som retar mig lite. Bäbisar har behov och kan bara kommunicera genom gråt. Och de som inte gråter är nöjda - inte snälla.

Löpning & Livet sa...

jo, nöjd är nog ett bättre ord ja. För det är klart att det inte finns några dumma bäbisar. onöjda däremot och det är så frustrerande när man inte förstår varför han/hon är onöjd.

Lisapisan sa...

Ajdå, jobbigt med mjölkstockning! Hoppas det bättrar sig så du slipper det fler gånger!

Cicci sa...

Låter som om ni har det rätt bra trots allt! Skönt att du är ärlig och berättar om hur det verkligen är, skrik, mjälkstockning osv. Om si så där 5 månader är väl jag i samma sits! =P

Petra sa...

Finaste namnet, Sixten!!

Erika sa...

Aoch, mjölkstockning lät inte så värst skönt du. Hoppas det har gått till sig! Vad mycket konstiga grejer man kan få under/efter en förlossning, det är liksom små överrraskningar efter vägen hela tiden :)

John sa...

Människan är inget annat fantastisk! Vilken kropp vi har egentligen! Den pallar med det mesta och återhämtar sig och anpassar sig. Det är ju fktiskt helt otroligt när man tänker på det.

Hoppas du får en fantastisk vecka! :)

Anonym sa...

trevligt me en värmlänsk bloggerska kul att jag hittat hit!

Löpning & Livet sa...

tack för allt pepp och alla fina ord!

cicci: grattis!!