Igår gick det undan

Eftersom denna vecka är en lätt sådan finns det möjlighet att få känna på riktigt pigga ben. Som igår exempelvis. Visserligen sprang jag en bit på väg mot jobbet i onsdags morse, efter två dagars springvila, men det var ändå väldigt pigga ben. Dock skulle fartspringet ske efter jobbet och med ryggsäck på ryggen så jag hade egentligen inga större förväntningar på passet. 3x2km. Ett pass jag gillar riktigt mycket. Det är tillräckligt långt för att jag inte springer och tokflåsar och får smaka på mjölksyran, men tillräckligt kort för att jag ska våga trycka på. Ganska perfekt med andra ord. Om än tufft.



Jag tog mig en lång uppjogg på 4km.Dels på grund av att jag är så segstartad men främst på grund av att det är ungefär den sträckan jag springer genom stan. Dock betydde det att starten blev mitt i en lång upförsbacke. Segt. Första intervallen var överlag rätt kuperad så det blev ingen superfart på den. två minters ståvila och så iväg igen. Började även här uppför men totalt sett var denna intervall mindre kuperad. Jag kände mig lite darrig i början men sedan hittade jag flytet igen. På slutet blev det kämpigt på grund av svagt uppförslut ganska länge. Stopp och ny vila. Och så iväg på sista. Svish, svagt nedför första halvan och sedan lätt kuperat. Som väntat blev sista intervallen den snabbaste. Bättre än väntat faktiskt då jag började bli trött.

Totalt sett tre riktigt bra intervaller med bra fart och ok känsla. Jag vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig mig just nu och hur jag ligger till formmässigt. Tycker att det är svårt när en är på sluttampen av grundträningen och mest kör lätta distanspass uppblandat med lite marafart och något enstaka pass snabbare än så. Mn jag tror att gårdagens pass gav mig hopp och självförtroende. Jag är på rätt väg.