Jag har varit alldeles för dålig på att prioritera fötterna. Visst, någon pliktskyldig övning här och var (sällan...), mycket yoga och minimalistiska skor alternativt barfota vid styrketräning, men alldeles för lite för att det egentligen ska göra någon skillnad. Jag springer i olika typer av skor varav i vissa som går åt det ner minimalistiska hållet och tvingar fötterna att jobba mer. Men ändå är jag rätt svag. Eller snarare väldigt svag upptäckte jag när jag tog tag i problemet.
Som ett led i att helt få bort den nervinklämning i ena framfoten som jag besväras av ibland kör jag sedan tre veckor tillbaks fotstyrka varje dag. Knipa, spreta och flytta stortå. Bara tre övningar så det tar inte mycket tid. Ändå tar det emot lite. Framförallt i början, innan jag fick in vanan och innan jag började hitta kontakten med sovande kopplingar. Men efter att ha varit på återbesök hos min sjukgymnast och fått konstaterat att tråket givit resultat känner jag mig mycket mer motiverad att fortsätta. Minst en gång per dag. Plus nöta, nöta, nöta med hållningspåminnelser. Varje gång jag ställer mig upp, varje gång jag kollar telefonen och varje gång jag påbörjar en ny kund på jobbet. Der blir en del påminnelser per dag.
1 kommentar:
Jag är pinsamt medveten om hur dålig kontakt jag har med mina fötter. Kan liksom inte spreta på tårna. Försöker jag lyfta stortån hänger alla andra med. Har blivit lite bättre men jag har en lång väg kvar! Det är bara så himla mycket lättare att motivera sig till en löptur :) Men jag ger inte upp. En vacker dag ska jag kunnaA plocka upp pärlor från golvet med dem :)
Skicka en kommentar