Trevligt långpass och mindre trevlig fortsättning

Gårdagen började väldigt bra med ett långpass som till stor del sprangs ihop med Lisa. Visserligen gick det väldigt segt de första kilometrarna men så fort jag hade sällskap flög tiden förbi. Vi hann med att avhandla allt ifrån bäbisprat till feminism och träningslära. Alltid lika roligt när en lär känna människor med samma intressen! Sista biten av passet, när jag blev själv igen, var dock otroligt seg. Men väl hemma var jag nöjd med att ha skrapat ihop 24,1km innan klockan slagit 11:30. Det var den bra delen av dagen.

Resten blev väldigt dålig. Vid tvåtiden började Ester kräkas en massa och det var bara att konstatera vinterkräksjuka. Eftersom hon inte fick behålla något av det jag fick i henne ringde jag sjukvårdsupplysningen som gav råd om att pumpa ut mjölk och ge 1 tesked var 5:e minut. Om hon fortsatte kräkas skulle vi dock åka in till sjukhus. Och så blev det tyvärr. Sju timmar satt jag och väntade med en stackars trött och liten sjuk bäbis i knät. Hann med att få upp hoppet eftersom 5ml vätskeersättning var 5:e minut och så småningom lite kort amning verkade få stanna kvar i lilla magen. Men vid elvatiden kräktes hon upp allt över mig och sig själv. Stackars liten. Och till mig själv hade jag glömt att packa ner ombyten så jag fick sitta i nerkräkta kläder flera timmar till. Strax efter två på natten fick vi äntligen träffa en läkare som tyckte att hon såg fin ut i hyn och i munnen och inte verkade vara uttorkad. Jag fick råd om att fortsätta ge små mängder vätskeersättning och bröstmjölk men även låta henne sova några timmar i taget.

Sedan vi kom hem igen vid tre har jag ömsom pumpat mjölk och ömsom matat med vätskeersättning och bröstmjölk ur spruta. 5ml åt gången. Och nu på slutet har jag vågat mig på att amma lite kort och än verkar det få stanna kvar (peppar peppar...). Dock insjuknade precis pappan så sjukstugan lär fortsätta här hemma...