Jag började med Magelungen, sjön alldeles runt hörnet (typ). Strax före klockan åtta en söndag möter en inte så många andra än en och annan löpare. Idag mötte jag faktiskt två på bryggan längs denna sjö. Och solen sken och det var så fint. Tog mig sedan via en ganska tråkig transportsträcka bort till nästa sjö - Drevviken. Rundade dess västra hörn och sprang längs hela Sköndal, bort genom skogen till den tredje sjön - Flaten. En mysig liten sjö.
Sedan blev det tråkigt en stund igen. Rakt upp genom Skarpnäck och in i Nackareservatet där jag rundade dagens fjärde sjö - Söderbysjön. Här gick det lite segt på grund av en hel del backar och mitt i passet. Men jag tassade vidare och vips var jag framme vid nästa lilla pöl som heter Sickla sjö. Här var det längesedan jag var och jag blev lite nostalgisk. När vi bodde i Årsta sprang jag här då och då, nu blir det verkligen inte ofta. Många rundor går på lite samma vägar, men riktigt samma blir det såklart inte.
Jag tänkte först slå till på en tur uppför Hammarbybacken för att ta Hammarbyhöjden hem, men kom på att det kanske skulle bli "för kort" så. Tog det säkra före det osäkra och sprang längs ytterligare ett vatten. Hammarby sjö.
Nu när jag tänker efter sprang jag en liten, liten snutt vid Årstaviken också, men eftersom jag var en bit ifrån räknas den inte. Men fem sjöar på drygt 3 mil är väl ganska bra? Kroppen kändes oväntat med på noterna. Benen blev trötta oroväckande fort, men sedan blev det liksom inte så mycket mer av det. Och efteråt känner jag mig pigg och som vilken dag som helst. Även om jag inte är så snabb längre har jag definitivt förbättrat min återhämtningsförmåga.
3 kommentarer:
Bra jobbat! Du är i bra form nu!Jag var också runt Flaten, Sickla och Söderbysjön i dag. :-) I den sista hoppade jag i också. :-)
Känns lite surrealistiskt att dessa bilder är från storstan :-) Härlig tur!
Känns overkligt långt för mig som inte sprungit mer än en mil i sträck det senaste året. Men jag vet ju att man behöver när maran hägrar. Tack för att jag fick vara med på ditt pass (via bloggen) när jag inte själv "är där". Och stort lycka till på maran. Börjat pirra än?
Skicka en kommentar