söndag 2 november 2014

Tröskel och tidigt långpass

Igår var det dags för revansch för torsdagens misslyckade pass. Dock hade jag lite halvt ont om tid så jag valde att springa ett block på 5km istället för två på 3km. Det regnade och blåste och var allmänt misär ute men det gick faktiskt ganska bra. Motvinden gjorde sitt bästa för att stoppa mig, men jag lyckades ändå springa i en helt ok fart. Snittpulsen hamnade på 85% vilket är lite under min mjölksyratröskel, så lite mer hade jag nog kunnat trycka på. Vilket även var känslan. Jag fegade lite. Men det får jag ta igen nästa gång och jag är på det stora hela väldigt nöjd.

Idag var det (som vanligt) tidig uppstigning som gällde. Halv sex tvingade Ester upp mig. Just denna morgon kändes det dock helt ok eftersom jag hade en springdate bokad till strax efter halv sju. Dock hade jag sovit riktigt dåligt under natten, så särskilt pigg var jag inte. Kom dock upp och åt två ägg samt drack ett glas juice och en kopp kaffe.

Jag börjar bli expert på tidiga pass nu. På vardagarna är det ju inget konstigt att vara ute tidigt men på helgen är det inte många själar ute. En känner sig liksom lite hardcore. Och som att en ligger före alla andra och får en så mycket längre dag. Det sista är verkligen sant, så även om det känns tufft att stiga upp så är det värt det när en väl är ute.

Dagens långpass innehöll lite av varje kan en säga. Först styrde vi stegen mot skogskyrkogården där det var fint och stämningsfullt med alla ljus på gravarna. Sedan blev det lite förortsmiljö igen innan vi så småningom hamnade i nackareservatet. Väl där tog vi en tur bort mot hellasspåren och sedan vidare söderut in i bebyggelsen igen. Det var varmt och skönt ute och regnet klarade vi oss undan. Väl hemma stannade jag klockan på prick 20km. Och detta innan klockan nio en söndagsmorgon. Det kändes riktigt bra.

2 kommentarer:

rundarocksaenform sa...

Förstår känslan! Häftigt att vara uppe så tidigt och ha hela dagen kvar. :-)

Ingmarie sa...

Vilken bra helg! Trots ruggväder. November har ändock (hittills) varit mild och fin tycker jag. :-)