Nostalgispring

I en hel vecka var jag ensam hemma. Nog för att jag jobbade (eler sov) större delen av tiden, men jag hann ändå sakna de övriga tre så himla mycket. Det var tomt och tyst och ensamt utan dem här hemma. Dock var det pyttelite skönt emellanåt också. Men en vecka är verkligen fullt tillräckligt. I fredags kväll var det äntligen dags att återförenas. I Göteborg. Fina Göteborg.

Jag har inte varit i Göteborg sedan jag sprang Göteborgsvarvet i graviditetsvecka 19 för ett och ett halvt år sedan. Det är en alldeles för lång tid. Så hädanefter måste det bli tätare besök i staden som har en särskild plats i mitt hjärta. Som var mitt hemma i åtta och ett halvt år.

På en helg hinner en inte med jättemycket (i alla fall inte när en har barn med sig) men jag hann med en utav de viktigaste sakerna - spring! Det blev en tur genom Majorna bort till Nya varvet och sedan längs vattnet bort till Stigberget och hem igen. En grå tur som ändå var himla fin.

I farten: I bakgrunden Majorna.

I farten:Västra kyrkogården.

Göta älv.

Röda (sedan valet rosa!) sten.

Och Majorna igen. Och sällskapet.

En nostalgisk tur på många sätt. Jag saknar Göteborg. Men jag trivs också väldigt bra här. Svårt det där. Att veta var en vill bo i framtiden.