Dubbelspring

När en fyller år får en springa två gånger på samma dag. Ja, nu är (var) ju inte detta någon ovanlighet egentligen, när jag jobbar springer (sprang) jag ofta både till och från jobbet. Men sedan jag började springa efter graviditeten har det bara skett en gång tror jag. Men idag var det dags igen.

Jag närmar mig slutet på en tuff vecka, denna gång med fokus på mängd. Jag börjar närma mig den mängd jag (periodvis) låg på innan graviditeten och efter denna vecka är jag definitivt där. Om allt går som det ska, det är ju faktiskt ingen självklarhet. Inte mycket till kvalitétslöpning denna vecka utan i princip enbart mängd. Och idag alltså två pass. Båda med vagn.



Först sprang jag hem från dagislämningen på morgonen. Det var kallt i luften men solen värmde och för en gångs skull blåste det inte. I alla fall inte motvind. Det är i och för sig möjligt att det blåste medvind, för trots en galen träningsvärk i rumpa och baksida lår efter gårdagens styrkepass (plus skogsrus på kvällen) kändes det ovanligt lätt. Den känslan har jag letat efter! Det har känts så fruktansvärt segt att springa med vagnen. Det känns som att det varit ungefär lika jobbigt som när jag sprang med Sixten i somras OCH var gravid. Men inte idag alltså.

Knappt fyra timmar var jag hemma och vilade benen innan det var dags igen. Denna gång att springa till förskolan. valde dock en annan väg för att få lite variation. Även här kändes det oväntat lätt. Om än lite segare än på morgonen. Men en bra dagsranson på knappt 17,5km summerar jag. Det kommer nog bli mer av det här vagntransportspringandet.