Igår sprang jag ytterligare ett riktigt bra och kvalitativt pass. 3x3000m i den fart jag har som mål att springa en mara i i år. Det kommer inte att ske nu i Stockholm, det är inte realistiskt. Det visste jag innan men fick också bekräftat igår. För även om passet inte var sådär supertufft som intervallpass kan vara så var det allt för tufft för att jag ska kunna hålla samma fart som under intervallerna en hel mara.
Men vi tar det från början. Tre kilometer uppjogg på stela och rätt ovilliga ben. Dessutom blåste det. Det blåser nästan jämnt nuförtiden tycker jag. Ofta motvind eller sidovind, men rimligtvis borde det ju också innebära medvind ibland. Det gör det säkert också, men den har jag inte märkt av lika mycket... Men hur som helst. Startade första intervallen på ännu lite segare ben, motvind och lite lätt böljande upp och ned. Men mest platt ändå. Och en del svagt uppförslut. Men sedan ett långt nedförslut följt av platt och skön väg. Vips hade 3km gått. 14:03 visade klockan. Jamen det var ungefär som väntat. Väntade mig också att detta skulle bli den snabbaste intervallen då både de andra skulle innebära rejäla uppförsbackar. Ståvila i 2 minuter och sedan iväg igen. Platt och skönt i början men mot slutet en rätt brant och lång uppförsbacke följt av lite nedför. Jag kollade inte klockan utan försökte hålla mig på samma ansträngningsnivå hela intervallen igenom. Dock ökade jag nog lite mot slutet, trots att jag försökte låta bli... 14:09 sa klockan och det var ju mycket bättre än jag trott. heja mig liksom. Vila och så bara en intervall kvar. Platt, svagt nedför, lite mer nedför, platt och sedan typ världens längsta uppförsbacke. Om än inte så farligt brant. Här började det nästan bli lite jobbigare än tänkt så jag sänkte tempot lite. Sista biten var det nästan platt och klockan stannade på 14:04. Mycket nöjd med mig själv, med solen stekande i ansiktet och med en tunga torrare än öknen joggade jag de dryga 3 kilometrarna hemåt.
Jag tror detta var första gången jag sprungit så långa intervaller, men jag kan verkligen rekommendera det om du satsar på längre distanser som exempelvis marathon. Jag personligen behöver träna mer i min tänka marafart och detta är ett sätt. Ett roligt sätt som jag definitivt kommer göra fler gånger. En annan grej jag behöver öva mer på är att springa fort med trötta ben. Att lägga in fartökningar i långpass är ett sätt. Jag kommer nog inte hinna göra det innan stockholmsmaran eftersom jag vill fokusera på att hinna få till ett par riktigt långa långpass, men jag tänker mig att det kommer bli desto fler kortare långpass med fartökningar under sommaren. Det var dagens tips det.
3 kommentarer:
Vilket bra pass! Jag har heller aldrig sprungit så långa intervaller men skulle absolut kunna tänka mig att prova.
Snyggt! Ett av mina favvopass också ( i alla fall efteråt) men oftast kör jag på tid.
Låter som ett skitbra pass. Jag som "älskar" långa intervaller. Fast jag har ju ingen mara inplanerad förstås. Går säkert bra och gör gott ändå :)
Skicka en kommentar