Förr var det så himla mycket jobbigare att springa hem från jobbet än dit. Jag sprang alltid kvalitetspassen på väg till jobbet och med tanke på att jag sprang med ryggsäck (och magen ganska nyfylld med frukost) gick det helt ok. Inte lika bra som om jag sprang mer mitt på dan och utan ryggsäck men ok. Hem släpade jag alltid fötterna efter mig.
Numer är det tvärt om. Det går så ofantligt segt stan varje gång jag springer till jobbet. Eller, kanske inte varje gång, men varje gång jag ska springa lite fortare. På kvällen känns det ofta helt ok dock. Det är lite trötta ben efter jobbdagen men inte alls lika trötta som förr. Vilket är lite konstigt då lokalen jag jobbar i nu sedan jag kom tillbaks efter föräldraledigheten är mycket större och jag förmodligen går mer. Konstigt.
I torsdags sprang jag exempelvis hem. 2x3km med lång uppjogg innan och 2min ståvila mellan. Det gick helt ok. Visst känns det att jag stått och gått en hel dag men inte alls så farligt som innan. Och ryggsäcken stör absolut lite, men inte så farligt. Nu gick det i och för sig inte monstersnabbt trots att det kändes bra. Jag tror mörkret lurar mig lite. Men det blev godkänt. Konstigt att det blivit så omvänt.
1 kommentar:
Jag är som du var förr. Pigg på morgonen och dötrött på vägen hem :) Och då har jag ändå ett stillasittande jobb oftast. Haha.
Skicka en kommentar