Soligt, tungt, härligt, lätt

Jag har haft och har mycket grejer inbokat på morgnarna denna vecka så det är svårt att få plats med transportspring. Idag är således enda dagen. Men vilken dag! Hela paletten av känslor fick jag uppleva. Det gick lätt. Ryggsäcken var tung. Jag var kissnödig. Stannade för att kissa på mitt stamställe i skogen. Sprang vidare. Lätt känsla. Olidligt tung känsla. Varmt! Solen i ögonen. Tungt, tungt, tungt. Och kissnödig igen. Spanade efter lämpligt ställe och kämpade vidare. Gick en snutt i småbackigt parti. Kissade. Blev jättelätt helt plötsligt och njöt av att det var sol och sommar. Trots supertung ryggsäck. Mot slutet blev det som vanligt lite tråkigt. Att springa mitt inne i city är sällan kul. Men de positiva känslorna är de känslor jag plockar med mig.

Just idag var jag svag

Jag började med 2,5km på bandet som uppvärmning. Jag har inte sprungit på band sedan min näradödenupplevelse i vintras och var beredd på det värsta. Fast det är klart, nu skulle jag ju bara lufsa. och grejen är att det faktiskt inte var så outhärdligt tråkigt som vanligt. Kanske just för att jag visste att det var så kort stund jag skulle stå där. jag hade nog kunnat stå ut ett bra tag till, men eftersom det var första gången jag sprang i mina Minimus (Har bara gymmat och jobbat i dem innan. Springer visserligen en del i Nike Free 3,0 men det går inte riktigt att jämföra.) ville jag vara lite förnuftig och leva som jag lär ut. Så 2,5km på 15min och 13 sek för att vara exakt. Sedan blev det styrka.

Men ojojoj så svag jag var idag. Jag började med chins i maskin med mycket hjälpvikt. Det gick sämre än någonsin. Visserligen är jag väl, om inte tyngre än någonsin så i alla fall tyngre än sist jag körde för några veckor sedan, men ändock. Svag! Fortsatte med bålrotationer i en slags dragmaskin. Gick ok. Sedan pushups. Pushups brukar vara lite av min paradgren, men du blir som bekant bra på det du tränar. Jag är inte bra just nu för jag har inte tränat pushups på år och dag av någon anledning. Det närmsta är bröstpress i trx men det är lång ifrån samma sak. Bestämde mig redan innan för att vara lite snäll och "bara" köra 3x15st och det räckte kan jag lova. Jag var svag! Nu kunde jag ju gått ner på knä, men du vet.. den där viljan och tävlingsinstinkten tycker inte om sådant. Då gör jag hellre färre.

Lite moloken traskade jag vidare och matade på med joystickrotationer, liggande rotatorkuff, windmill och hög planka med benindrag på boll. I den sista var jag också ovanligt svag. De övriga gick ok. Traskade iväg till stretchytan och körde 10min rörlighet och konstaterade dels att jag har massa träningsvärk i höfterna sedan igår samt att just idag var jag svag.

Räkmacka!

Jag har varit vegetarian i över tio år. (Martin längre än så och Sixten hela sitt liv. Sixten äter dock fisk regelbundet på förskolan och vi alla äter ägg och mjölkprodukter.) Egentligen har jag ända från början haft inställningen att fisk och skaldjur kan få ingå ibland, men det har inte blivit så mycket av det. Fisk mest för att jag inte gillar det så mycket och skaldjur för att jag egentligen aldrig har känt något sug efter det. Men det senaste året har jag ätit räkor då och då och fisk ett fåtal gånger. Det har varit gott de gånger det blivit av men inte så mycket mer. De senaste veckorna har jag dock varit himla sugen på räkmacka. Ni vet sådan där med bladsallad, majonäs och ägg och med en citronskiva högst upp. Inte så sugen att jag vill kalla det en gravidcraving (Jag tror faktiskt inte riktigt på sådant, men det kanske bara är för att jag aldrig haft någon.) men så stort sug att jag helt enkelt var tvungen att fixa en. Idag gjorde jag det igen. Himla gott alltså.

En stund i (den alternativa) himlen

För första gången på år och dag (kvartalsutbildningar och Nike Blast borträknat) har jag kört Body Balance för någon annan än mig själv. Jag har inte prioriterat att lära mig den (näst) senaste koreografin och har bara kört den en gång tidigare. Det betyder lite mindre inre fokus och mer tittande på instruktören. Men ändå. En timme i himlen. Höfterna fick sig en rejäl genomkörare och magen börjar vara lite i vägen i vissa positioner. Men ändå. En timme i den alternativa himlen. (Springhimlen kommer ju ändå på första plats.)

Och jag inser ju att jag så småningom måste ta upp mitt instruerande igen. Frågan är bara var? Och när? Och hur? Magkänslan sa åt mig att först ta paus och sedan säga upp mig. Förhoppningsvis talar magkänslan om för mig när, var och hur det är dags att återuppta.

Vill du ha ett recept på endorfiner?

Om du inte är sådär halvtjock om magen (Plus har många extrakilon fördelade på hela kroppen och massa mer blod att pumpa runt.) som jag är just nu och nöjer dig med en simpel lufsjogg ihop med andra stora och små tycker jag att du gör som nedan:



Leta upp en idrottsplats med tartanbanor. Gärna på lagom upp- och nedjoggningsavstånd, men om det inte finns någon inom denna radie får du kanske transportera dig dit på annat sätt och värma upp och varva ner på plats. 3km uppjogg tycker jag är ganska lagom. Sedan kör du några stegringslopp och eventuellt några löpskolövningar för att komma upp lite i steget. Vila en kort stund och ladda mentalt. Sedan springer du 8x400m i en hög men kontrollerad fart. Mjölksyran kommer du få smaka på, men du ska kunna hålla samma fart från start till mål intervallen igenom och springa så jämnt som möjligt över samtliga åtta intervaller. Ståvila (eller om du föredrar gåvila) 60-90sek mellan varje intervall beroende på i vilken form du befinner dig och pulsen går ner. Swisch! Swosch! Hej mjölksyra och hej flås men också hej endorfiner! Känn dig stolt och nöjd och jogga ner (lugnt!) i 2-3km.



Själv nöjde jag mig med 7,4km lufsjogg som sagt. Men det var endorfinproducerande det med. Men om ett år springer jag 8x400m snabbare än jag någonsin gjort. Så det så.

Lördagsaktiviteter

Jobblördag följt av gymlördag. Det är ungefär det jag hunnit med. Kortfattat. Jag var väldigt opepp på att gå till gymmet och skulle hellre sprungit. Men det kommer fler dagar och styrka behövs också. Tvingade iväg mig själv således. Och vilken tur sedan! Det var ju kul och det gick ju bra! Femtio minuter multifunktionell styrketräning med fokus på ben och bål som vanligt. Och rörlighet som start och avslut. Bra grejer helt enkelt.