4x5min, så lite men ändå så mycket

Ja, tänk att några få minuter kan vara så tuffa. Visserligen blir det ju en hel hög minuter tillsammans men ändå. 5 minuter går ju skitsnabbt när en tex är stressad på morgonen. Men så oändligt långsamt när pulsen är jättehög och mjölksyran börjar komma krypande. Samma men så olika.



Idag struntade jag i allt vad metrar och kilometrar heter. Allt vad fart och bra eller dåligt är. Bara sprang. Och gåvilade. Sprang. Och gåvilade. Och så vidare. 4x5 minuter med 2 minuter gåvila mellan. Jag kör oftast ståvila (eller joggvila om det är fartlek) men idag hade jag lite bråttom och behövde komma så långt som möjligt på väg mot jobbet och joggvila ville jag inte eftersom jag inte får ner pulsen lika effektivt då och därmed inte kommer fullt återhämtad in i nästa intervall och alltså inte orkar prestera mitt bästa.

Det gick ok idag. Inte snabbt, det är långt till fornstora farter, men betydligt bättre än i fredags. Det glädjer och ger hopp. Förr eller senare släpper det och jag tar ett skutt framåt. Jag hoppas på förr.