Igår sprang jag ett lite längre distanspass i lite högre fart. Inte hög fart som i snabbt, eller tröskelfart eller så, men snabbare än vanlig lättdistansfart (lite slaskzonsvarning så jag brukar inte köra denna typ av pass så ofta). Och lite längre men inte tillräckligt lång för att få kallas långpass (utifrån mina förutsättningar). Drygt 15km i ca 5:20-fart. Det var rätt varmt när solen var framme men gick på det stora hela bra. Bra känsla.
Den senaste tiden har jag jobbat mycket med att väcka liv i min lata rumpa som lätt lägger av och låter andra muskelgrupper göra jobbet. Jag har lagt mycket fokus på aktiveringsövningar och även en del tyngre övningar för framförallt rumpan när jag styrketränat och jag har strävat efter att koppla på sätet ordentligt när jag sprungit. Men det har gått segt och ofta har jag inte märkt särskilt stor skillnad. Men så idag kände jag äntligen att något har hänt. Igår kämpade jag stenhårt hela passet och äntligen verkar den där lilla rumpen fattat vad den ska göra! Idag har jag varit trött och lite stel i sätet och på lunchstyrkepasset märktes tydligt att rumpan är lite sliten. Det var på tiden. Vi får se hur det känns att springa långa intervaller till jobbet imorn. Det blir spännande. På återseende!
3 kommentarer:
Nyfiken - hur gör du när du kopplar in rumpan i löpsteget?
Jag lägger mycket fokus på att verkligen få fram höften samt "tänker" rumpa. För mig gör det stor skillnad.
Thank you for sharing this thought provoking post
Skicka en kommentar