måndag 28 juli 2014

Att förena nytta med nöje

Det har gått väldigt upp och ner med träningen det senaste (precis som varje sommar) och blivit lite varannan vecka bra och varannan vecka sämre. Veckan som gick var en sämre. Dels så har det ju varit så fruktansvärt varmt och dels har vi varit ute på vift igen. Vi fick ett infall och bokade en hyrbil och en paket med hotell och inträde till Furuviksparken. Innan dess var jag dock ute på ett fartlekspass i trettiograders värme, men sedan blev det inget alls resten av helgen. Jag hade egentligen tänkt utnyttja hotellets gym (som visserligen inte var mycket till gym, men något går ju alltid att få till.) men det tog tid innan barnen somnade och sedan sov jag knappt något på natten i det äckligt varma rummet så att gå upp tidigare än de andra fanns inte på kartan.


Men nu var det inte detta jag skulle skriva om, utan dagens vagnspring. Ester har ganska nyligen lärt sig att resa sig mot saker och det roligaste som finns är tydligen att sätta/ställa sig upp i sängen. Detta medför att nattningen som tidigare gått väldigt snabbt nu kan ta en evighet. Visserligen brukar hon få greja bäst hon vill ett tag så somnar hon oftast sen, men för att spara lite tid stoppade jag ikväll ner henne i springvagnen för en nattningstur på en dryg mil.


Kvällen till ära blev det premiär för sittdel på denna vagn vilket tydligen uppskattades.


Eftersom sittdelen endast går att ha framåtvänd på denna vagn har jag velat använda liggdelen så länge som möjligt. Vi har ju ändå bara sprungit vid sovdags. Det var dock längesedan jag sprang med vagnen nu (förutom ett pass med Sixten för någon vecka sedan), men vi har använt denna vagn som sovvagn i trädgården en del det senaste. Tills igår då hon kom på att det ju går att sätta sig upp även här. Så nu blev det dags att plocka bort liggdelen.


Eftersom klockan var efter åtta var det faktiskt riktigt behagligt ute. Dock var jag redan genomsvettig innan jag börjat då jag flängt runt och fixat en massa saker inomhus (och där är det varmt nu...) innan vi gav oss av. Men hur som helst blev det en fin tur där jag förenade nytta med nöje. Bäbis somnade efter fyra kilometer, mycket senare än jag trott, men det var ju en helt ny värld som öppnade sig framför henne. Och jag fick ihop en skön kvällsmil. Winwin.




4 kommentarer:

Lisa sa...

Bra där! Vad stor Ester har blivit! Hoppas vi kan ses snart. Vi är tillbaka i Sthlm i mitten av augusti och då kanske vi kan boka in ett långpass?

Ingmarie sa...

Kanske snarare nöje med nöje? ;-)

Unknown sa...

mysigt det lät! hon vaknade inte när du lyfte över henne sen? ammar du fortfarande förresten?

Löpning & Livet sa...

Lisa: definitivt!

Ingmarie: jamen lite så :)

Jonna: Hon vaknade till lite kort, men somnade om direkt igen. Jag ammar på morgonen bara. Har ammat morgon och eftermiddag i någon månad, men nu inför jobbstart har jag dragit ner till endast morgon för att det ska funka. På kvällen får hon välling eftersom hon blir mättare av det (har inte haft särskilt bra produktion kvällstid de senaste månaderna).