Hej å hå

Bara lite spex. Inte så mycket träning.

Två lufsjoggar idag. En till jobbet och en hem. Den till jobbet lite längre än den hem från jobbet. Inte så mycket att säga om det. Det blir många lufsjoggar på en vecka. Men jag gillar dem. Ett halvtimmeslångt styrkepass med mina kompisar järnkloten här hemma sedan. Djupa benböj med hopp med den ena av dem i händerna framför bröstet. Hoppas inte granntanten under blev alltför irriterad. Barfota var jag iallafall och jag försökte landa så tyst som möjligt. Två kombinationsövningar i form av marklyft och bicepscurls samt axelpress och tricepspress bakom huvudet. Marklyften är ju bra för min springkropp men de övriga två var mest för att jag ville ha in lite nytt och roligt. En del bålstabilitetsräning ger de ju iaf. Lite draken och excentriska tåhävningar på det och så svingar med tyngsta klotet som avslutning. Kort och effektivt.

Dagens

Det gick ju bättre än väntat det där med snabbdistansen. Det började inte regna och blåsten var inte så farlig trots allt. (Värre var det på hemvägen, då både blåste och regnade det.) Dessutom var benen ganska pigga och jag kunde hålla en rätt bra fart utan att behöva slita allt för mycket. Jag kände mig stark och sprang kontrollerat hela vägen. Roligt när det är på det viset. För det är det ju inte alltid. Formen verkar vara bra just nu. Då gäller det bara att träna klokt så att den behålls och gärna slipas till ytterligare lite. Inte så många veckor kvar till årets första halvmara nu. En månad ganska exakt. Nog för att det förmodligen är svårt att göra en bra tid där i trängseln, men det vore roligt att åtminstone sätta banrekord. Vilket jag borde göra då jag tagit det lite lugnt de senaste två gångerna jag sprungit. Loppet har ju legat lite för nära sthlm marathon då. Men nu är det tre veckor mellan loppen och det känns nästan perfekt.

I övrigt kan jag konstatera att jag (återigen) har tagit på mig lite för mycket och känner mig lite mer stressad än jag vill. Jag inser att jag kommer behöva skära ner lite på något, men det kommer bli svårt att bestämma vad. Allt är ju så roligt. Det bästa vore om dygnet hade lite fler timmar.

Som vanligt igen

Även om jag jobbade (en kort) dag igår så var det inte riktig vardag. Det är det idag däremot. Det betyder transportlöpning, jobb, transportlöpning, intensivumgänge och natting av Sixten och eventuellt några styrkeövningar om jag orkar. Ska ju hinna äta och fixa med lite annat också.

Vad som däremot är (typ) helt säkert är att jag ska springa snabbdistans till jobbet idag. Usch. Det blåser, är kallt och börjar förmodligen regna när som helst. Men nu har jag bestämt. Benen bör vara pigga efter vilodag igår. Ryggsäcken kommer vara tung men det får gå ändå. Det kommer dock inte förvåna mig om det kommer gå långsammare än vad långpasset i lördags bitvis gick. Jag kör på puls och känsla helt enkelt och (försöker) ignorera farten klockan visar.

Tillbaka i stan

Det var en snabbtur vi tog till landet den här gången. Mindre än två dygn var vi hemifrån, men det sköna med det är att vi fick möjlighet att njuta av lite vårigare väder. Jag tog mig en skön tur runt Årstaviken. Det var lite blåsigt men solen sken. Dessutom hade jag lyckats klä mig väldigt färglatt (igen). Rosa och orange var tydligen temat för dagen.

Under fanns en orange t-shirt också...

Men färg är kul! Jag tänkte på det under tiden jag sprang. De allra flesta jag mötte och sprang om var rätt gråa i jämförelse. De som sprang gick visserligen lite mindre i gråskala, men bland promenerarna fanns inte mycket färg. Säger hon vars garderob (med vanliga kläder) till största delen består av svarta plagg...

Vintrigt men snabbt långpass

Ett medellångt långpass i lite högre fart stod på schemat idag. Strax över marafart sa jag till Martin som skulle vara min draghjälp om det skulle bli segt. Det är inte ofta vi springer tillsammans och att dessutom slippa vagnen är lite extra lyx. När vi såg att snön som föll igår faktiskt hade stannat kvar och bildat ett några centimeter tjockt lager blev vi lite opepp dock. Mest Martin som inte gillar snö lika mycket som jag. Jag var så himla inställd på att springa ett snabbt långpass idag så lite snö skulle minsan inte få hindra mig. Jag reviderade dock kraven på fart lite. Men det hade jag inte behövt för det gick undan som bara den!



Med undantag för den allra första kilometern som gick på 6 minuter så gick det riktigt fort. Så snabbt har jag aldrig sprungit ett långpass innan. Jag tror att rekordet ligger strax över 5 min/km. Första milen sprang vi på 48:43 (trots den långsamma starten). Sedan blev det lite backigare, men andra milen gick ändå på 47:51! Och då sprang jag ändå nästan halva den själv eftersom Martin sprang en etapp i högre fart. Men appropå det där med draghjälp. Jag kan inte med att ligga bakom så när vi springer ihop är det mer jag som ligger först och drar upp farten. Martin undrade till och med om vi verkligen skulle springa så snabbt då och då. Men då blev jag ännu mera peppad och ökade snarare farten.


Jag hade verkligen pigga ben idag! Trots några rejält långa och sega stigningar (som i och för sig betyder några sköna nedförslöpningar), en långsam start och även en lite lugnare avslutning efter att vi (jag, Martin hade ju en fartökning där han sedan vände och mötte mig) passerat halvmaran på 1:41, snittade vi (jag) 4:50 min/km på våra (mina) 22,7km. Coolt. Som avslutning var jag tvungen att stretcha lite i den fina snön.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mot skogen, mot påsken

Vi sitter i en bil på väg mot Småland där påsken ska spenderas. Iallafall två dagar av den. Att åka bil är inget vi gör ofta. Vi har ingen bil så ska vi åka får vi hyra. Jag har inte ens körkort faktiskt. Men jag borde ju skaffa inser jag. Eller nja, nu när vi inte har bil är det ju en onödig (stor) utgift, men om vi skaffar. Vilket vi väl gör så småningom.



Sixten somnade mindre än fem minuter in på färden. Själv hade jag tänkt jobba men datorn dog innan jag fick igång den. Kanske ett tecken på att jag borde ta helledigt. Glad påsk!


- Posted using BlogPress from my iPhone