torsdag 19 november 2009

Skidlängtan

Nu när jag kom hem efter min morgoncykel (Där jag förövrigt översköljdes av måbrakänslor efter sista två minuterna på 95% och Kents idioter började. Vilken sjukt bra låt, jag vet liksom inte var jag ska göra av mig själv när jag lyssnar.) slog jag på nyhetsmorgon och möttes av Jon Olsson. En cool kille (och rätt snygg är han också, trots lite väl långt hår för min smak) som fick mig att längta tillbaks till snö och skidåkningen igen. Det är så tragigiskt att jag som åkte skidor nästan varje dag under vintersäsongen (som visserligen inte är så lång i västra värmland) och tränade på trots att jag egentligen var skitkass och aldrig skulle bli nån ny Pillan (som var min största idol genom både mellan- och högstadiet), totalt har åkt skidor sisådär 7 gånger på 7 år.

De första åren sedan jag flyttat till den lilla storstan åkte jag nog två gånger per vinter. De senaste två, kanske till och med tre, åren har jag knappt sett snö alls och än mindre stått i några gula pjäxor på gula (jo, min pappa (och även vi barn, hallå Pillan åkte ju på Rossignol!), tillika tränare, var Rossignolbesatt och på den gamla goda tiden var deras produkter gula.) skidor. Jag vet inte ens om jag kan visa mig på mina skidor längre. De har ju hunnit bli några år. Typ tio eller lite mer. Men de var det senaste när de kom. Ett par carvade korta (hur korta minns jag inte) specialslalomskidor. Så jag var iallafall med när de långa raka byttes ut mot de korta carvade. Men sen hängde jag nog inte med så mycket längre.

Men jag längtar efter den där perfekta snön. Och jag längtar efter det där perfekta åket. Stora sköna perfekta storslalomsvängar i en nypistad backe tidigt på morgonen. Jag längtar till och med efter blåmärkena på underarmarna som jag gick omkring med under hela vinterna. Av nån anledning var jag dålig på att ta emot käpparna med staven istället för armen. Och visst längtar jag efter iskalla tår och vurpor där man får snö inanför kläderna. Och den fruktansvärda nervositeten som gjorde att det alltid gick mycket sämre på tävling än på träning (som jag tack och lov vant mig av med nu). Lite iallafall. Men tills den dag jag blir rik får jag hålla tillgodo med regn, regn och åter regn. Kanske också min gamla Rossignolväst om det mot all förmodan skulle bli jättemånga minusgrader när jag ska springa.

PS: På nyhetsmorgon var det var även med någon bra artist som jag aldrig hört talas om innan. New romantic synthpopigt som för tankarna till åttiotalet. Och till nätter på Romo Night för några år sedan.

onsdag 18 november 2009

Indieninspirerad Linsgryta


Jag använder min järnpanna flitigt doktorn! :) Hoppas det hjälper..

Ingredienser (5 prt):
1 röd paprika
4 pressade vitlöksklyftor
2 stora morötter
2 msk olja
3 dl röda linser
8 dl vatten
1 msk spiskummin
1 msk chilipulver
2 tsk mald koriander
2 tsk salt

Gör så här:
Skölj, kärna ur och hacka paprikan i stora bitar. Skala och pressa vitlöksklyftorna. Skala och riv morötterna. Fräs grönsakerna i oljan. Rör i linserna och häll över vattnet. Tillsätt kryddorna och låt puttra ca 15 min, gärna under lock. Servera den heta linsgrytan med basmatiris och gärna någon ytterligare grönsak.
Jag kunde inte motivera mig till ett mittimellanlångt lätt pass i ösregn så det fick bli lite halvsnabbt och kort på bandet istället. Plus lite egen yoga. Resten av dagen ska jag jobba. Hoppas ni hittar på nåt kul!

Tisdagkväll


Snickerskakor hade jag varken ätit eller sett på många år. Förän igår då. Mumsigt!

Gårdagens balance var inte lika underbar som den brukar. För det första var det alldeles för trångt i salen och i princip omöjligt att kunna ta ut rörelserna som man ville i den inledande tai chin och efterföljande solhälsningar. För det andra kunde jag passet bättre än instruktören som verkade hitta på lite egna grejer här och var. Det är såklart mänskligt att glömma och det kanske var en dålig dag, men det var lite för många missar. (Fast det kanske finns olika alternativ man kan ge i varje låt? Så kan det ju faktiskt vara (och då ska jag inte klaga), även om de tre andra instruktörer jag kört denna release för kört exakt likadant.) För det tredje upplevde jag att instruktören hade bristande taktkänsla och allt kändes väldigt stressande. Långt ifrån det lugn och följsamma flöde som jag brukar uppleva. Men balance är balance och bra för min kropp var det iallafall som vanligt. Och jag klarade av att stå i "kråkan" JÄTTELÄNGE!! Nästan hela sekvensen! Innan har jag bara lyckats stå en sekund eller två, men nu fattade helt plötsligt kroppen hur den skulle göra. Coolt! Och mina fikor med fina flickorna var också jättebra, så dagen hamnade rejält på plussidan ändå.

tisdag 17 november 2009

Vart tar tiden vägen?!


En sommarkväll när det var varmt och vi drack (för)mycket rosévin

Jag har suttit och fyllt i uppgift efter uppgift i ett e-rekryteringssystem för det där jobbet som skulle passa mig perfekt och som jag så fruktansvärt gärna vill ha i en halv evighet nu. Typ en halv arbetsdag iallafall. Och ändå är jag inte klar. (Det där med personliga brev är inte min starka sida.) Hoppas verkligen det är värt det. Snälla, snälla ödet kan jag inte få detta! (åtminstone komma ett halv steg på vägen; på en intervju)

Snart ska jag iallfall fika med Susanna (t.v), träna bodybalance och fika med Erika (t.h). Detta plus att jag gjorde klart det där passet tidigare idag gör denna dag till en väldigt bra dag!

Så sjukt bra!!



Nedvarvningslåt på min loopade trappa jag precis mixat klart. I tre veckor framöver får vi (jag) njuta av denna och massa andra grymma låtar. Var längesedan som jag var så nöjd med ett pass. Nu återstår bara att se om det funkar lika bra i verkligheten som i teorin. Det vet man aldrig.

måndag 16 november 2009

Minus & plus

Saker jag längtar efter:

  • Att få ett "riktigt" jobb, eller åtminstone ett tillsvidare eller tidsbestämt jobb inom någon helt annan bransch, så att jag slipper den ständiga oron över om jag får ihop tillräckligt med timmar för att få pengar så att jag åtminstone kan betala alla räkningar, mat och det allra nödvändigaste. (Fick en elräkning på nästan 700kr idag! Plus att jag redan har en på nästan 300. Plus alla andra fasta avgifter såklart. Det blir billiga julklappar i år familjen..) Nesanstående punkter hänger ihop med denna.
  • Att kunna göra saker som att åka iväg på en spontanresa till vännre på andra orter utan att behöva planera det tre månader i förväg för att hitta billiga tågbiljetter. Kanske också kunna åka på en weekend eller liknande någon gång om året.
  • Att kunna följa med vänner på roliga saker som exempelvis konvent, träningsläger, miniresor och annat. Jag känner mig så "dum" som hela tiden måste tacka nej.
  • Att kunna lyxa med att ha två par springskor att variera mellan. Ett par distansskor och ett par lättare snabbhetsträningsskor. (Fast just nu skulle jag vara nöjd med att få en dryg tusenlapp över så jag kan byta ut de stackarna jag har nu.)
  • Att kunna springa alla de lopp som jag skulle vilja springa
  • Att slippa vända och vrida på varje krona. Jag är inte ute efter att konsumera i överflöd. Jag behöver inte tjugo par skor, fjorton väskor, och trettiosju träningstoppar utan skulle hellre lägga eventuella överflödiga pengar på exempelvis några fadderbarn till (har ett tillsammans med martin) eller bara köpa ekologiska och närproducerade livsmedel. Men att slippa pengaångest hade varit skönt.

Saker jag är glad över:

  • Att jag har en stark, uthållig och frisk kropp.
  • Att jag inte varit förkyld på väldigt länge (peppar, peppar..) En kombination av tur och skicklighet tror jag.
  • Att jag har så fina vänner
  • Att alla i min familj är friska
  • Att mina föräldrar står ut med mig trots att jag vid 27 års ålder fortfarande inte kan klara mig helt själv ekonomiskt alla månader om året. Tack! Någon gång kommer det återgäldas.
  • Att min kropp fortsätter utvecklas och att jag fortfarande förbättrar mina tävlingstider mer eller mindre för varje år.
  • Att jag ska springa mitt andra marathon om drygt sex månader
  • Att jag efter många års velande äntligen tog steget och utbildade mig till cykelintruktör. Det är så fruktansvärt kul och givande! Och att även utbilda mig till instruktör i army training var minst lika bra! Jag vill bara ha mer och mer..
  • Att jag får finbesök i helgen.