Tjugotre rätt sega kilometrar har jag sprungit idag. Ett solklart postpreggorekord. Förra veckans sjutton skulle ökas på med hela fyra kilometer (lite väl mycket egentligen) upp till en halvmara hade jag tänkt mig. Men det blev tjugotre. Prick. Efter en hundra meter lång extratur utanför huset. En vill ju ha jämna siffror... Tjugotre kilometer är ett medellångt långpass för mig. Fast just nu är det såklart längre än så. Ett långt långpass. Fast jag klassar det ändå som ett medellångt. Det där med principer... Men hur som helst blev det en bra avslutning på året. Imorgon vilar jag nog springbenen, för de är lite trötta nu. Det märks att jag inte är så van de här distanserna just nu.
3 kommentarer:
Vad härligt! Och skitbra ju!!!!
Kl det där med "jämna siffror".
Jag vill ja ha tiden jämn och kan möjligtvis sträcka mig till att passet slutar på en 5:a men helst ska det sluta på 0. :-)
Bra gjort!! Du är på G. :-)
På tal om siffror; Tur att du inte ser min löparlogg som tills igår visade 666 km i år....?! :-O
Så sjukt bra, o så sjukt impad jag är!
Gott nytt år på er!
Skicka en kommentar