Morgonjogg genom gryningen

Jag började jobbet redan vid åtta idag (Vardag för många men inte för mig. På både gott och ont.) och gick direkt från sängen ner i springstassen. Det var mörkt när jag startade klockan men ganska snart började det ljusna. Det var kallt och så himla fint när solen började gå upp och ljuset kom fram. Idag slapp jag illamående och tassade framåt på pigga ben. Dock i maklig takt, precis som sig bör. Vart pass har sitt syfte. Syftet med detta var att springa ända fram till jobbet, dvs 13km, utan mat i magen. Kanske jättelätt för någon, men för mig som nästan alltid vaknar hungrig kan det ibland vara en utmaning. Fram kom jag dock och bra hade jag det längs vägen. Nu har jag bara två pass kvar denna lite tuffare vecka innan det blir mer sparsamt med kilometrarna nästa vecka. Periodisering du vet.

Fail

Ok. Ät aldrig mer ganska fet risgrynsgröt mindre än en timme innan du ska springa. Det blir inget bra alls.

Redan efter någon kilometer började de trycka och liksom svida i över delen av magsäcken. Sedan kom illamåendet. Tänkte att det nog går över, och eftersom kroppen, ironiskt nog, kändes pigg och riktigt på hugget tryckte jag ändå igång första blocket. Dumt. Illamåendet tilltog och jag fick stanna och andas lugnt och försöka att inte stressa upp mig. Är det något jag avskyr så är det illamående och framförallt att spy. Usch, vill inte ens tänka på det.

Det blev dock inget kräk utan jag körde igång igen. För att senare få stanna igen. Insåg att det inte skulle bli något mer av detta pass. Tvingade mig dock fram till 2km innan jag joggade ner i snigelfart. Då avtog illamåendet och trycket och svidet i magen något, och nu när jag sitter på tunnelbanan har det helt försvunnit. Skönt!

Det var iallafall en fin morgon. Och ignorera vanten i munnen...

Dock känns det väldigt snopet. Nu när kroppen i övrigt kändes så bra. Någon annan förklaring än gröten kan jag inte komma på. Jag äter ju havregrynsgröt typ 345 dagar om året och det har jag inga som helst problem att äta nära inpå jag ska springa. Så i fortsättningen håller jag mig nog till det. Tröskelpasset får jag göra ett nytt försök med i helgen.

Tidig torsdag

Halv fem väcktes jag idag. Min tur att gå upp. Känns alltid lika jobbigt. Det där med vintertid verkar inte riktigt vara Esters grej.

Upp och koka ett nytt lass tomtegröt. Brygga kaffe och dra på springstassen. Packa springryggsäcken och börja ladda för veckans andra kvalitetspass. Andra och sista. Denna gång 2x3km tröskel.

Eftersom jag var på gymmet igår kväll kommer det säkert gå segt. Visserligen var det ett lätt pass, särskilt vad gäller benen, men sen träning brukar påverka min tidiga träning dagen efter. Men om jag tar på mig nya favoritskorna och tänker positivt ska det nog gå.

Kvällstur bland löven

En bra grej med mitt jobb är att en kan gå springklädd från morgon till kväll om en vill. Då blir inte steget ut i spåret så stort. Då kan en bara hoppa i skorna sådär vid åttasnåret när barnen har somnat. Och springa nästan 13km bland löven. Hur bra är inte det?

Träningen sedan sist

Den här bloggen hamnar längre och längre ner på prioriteringslistan märker jag. Men det är helt ok, jag använder den ju (nästan) bara som en form av dagbok ändå. Och just nu finns mindre tid till dagboksskrivande helt enkelt.



Men vad har hänt sedan sist. Mest har jag jobbat. Men jag har även yogat, styrketränat och sprungit diverse pass. Yoga varje dag, men som längst 17min. Styrka på gymmet innan jobbet i fredags. Och igår blev det fartlek en bit på väg mot lördagsjobbet. Ett bra pass där jag hade både flyt och helt ok fart. Och lätt kändes det. Äntligen.

Idag blev det uppstigning före fem (Egentligen sex då, men fem låter mer hardcore och det var faktiskt det som stod på mobilen som ju ställer om sig själv.) så innan jag gav mig ut på långpass strax efter halv nio hade jag både hunnit koka och äta tomtegröt, städat badrummen, druckit tre koppar kaffe och anmält mig till lottningen inför nästa års Berlinmara.




Själva passet var bra. Knappt 18km i sakta mak men med bra känsla i kroppen. Bortsett från massa träningsvärk i baksidorna efter styrkan i fredags. Det var lite varmare än det varit det senaste och ibland kikade till och med solen fram.

Jag är överlag väldigt nöjd med mina senaste tre träningsveckor. Jag har börjat (om) väldigt lugnt och sansat och successivt stegrat upp mängden. Två lätta veckor med dryga 3 respektive 4 mil och nu en medelhård på drygt 5mil. Nästa blir tuff med 6-7mil. Sedan är det lätt vecka igen och så småningom kommer successivt kommer mängden ökas upp för att hållas rätt hög ett tag innan det blir dags att jobba upp lite snabbhet framåt vårkanten. Men dit är det långt. En sak i taget som Alfons pappa brukar säga. Nu ska jag äta choklad.

Hemmaträning

Det var länge sedan jag hemmatränade om en bortser från den mer eller mindre dagliga yogan. Styrka har det mest blivit på gymmet. Eller snarare nästan enbart på gymmet. Om jag inte slarvat. Men så ikväll dammade jag av TRXen och körde ett kort men ganska effektivt pass. Overhead squat, bröstpress, pistols, hög rodd, dynamisk sidoplanka och kneeling rollout i 3 set vardera med 10 repetitioner i varje set (bortsett från pistolerna där det blev 3x5 på varje sida). Tjugo minuter tig det. Prick. Sedan blev det tio minuter yoga och dagens träning var gjord. Snabbt och enkelt. Lite by energi lagom till läggdags. Men det kan jag behöva efter världens segaste dag.



Fokus bland jackor, skor och barnvagnar...