Först skog och knastrande grus under fötterna. Sedan doften av nyklippt gräs. Slutligen asfalt och betong men ändå perfekt. Jocke Bergs poesi i öronen och en svalkande bris mot vintervita armar och ben. Kenteuforin. Springendorfinerna. Kärlek och magi. Hur kan någon frivilligt välja att vara utan? Den känslan jag kan dö för.
Härligt! Jag vet EXAKT känslan, bra skrivet, stackars dem som inte upplevt det eller som försökt men valt att vara utan:
SvaraRaderaEtt liknande tillfälle:
http://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.se/2012/03/ar-du-lycklig-nu.html
17 Jag vill jag vill jag vill!!!!! Snart får jag....
SvaraRaderaSå bra beskriven!!
SvaraRaderaJag undrar samma sak...
Så bra, du är tillbaka efter din fantastisk prestation. Grattis igen!
kram
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaLöpningen är ett gift verkligen :)
SvaraRaderaTack! Ja det gick undan igår. Innan jag började fundera på sub 18 på 5 km tänkte jag att det skulle vara, om inte enkelt, men väl genomförbart.
När jag sedan började kika på vilka km tider som gällde så blev jag mer tveksam. Fort, var ordet ... men det gick ju vägen.
Nu sub 37 på 10 km
Underbar beskrivning. Tänk att vi kan få allt detta!
SvaraRaderaKent och löpning - en oslagbar kombination.
SvaraRaderaJag håller med. Helt underbart (oftast och i all fall efteråt)!!! :-D
SvaraRaderaJag med!
SvaraRaderaOch STORT GRATTIS förresten till ditt fina, fina marathon - du är helt otrolig!
Precis så är det!!!
SvaraRaderaHärligt att du är på gång redan!
SvaraRaderaOch vad fin bloggen blivit! Super! Kram
Alldeles underbart. Längtar efter det så det gör ont i hela kroppen
SvaraRaderaTrevlig helg!
SÅ härligt! På alla nivåer :D
SvaraRaderaKänner doft, känsla och ljud ända hit till mitt kök. :-)
SvaraRaderaOch ja, VEM kan frivilligt avstå från det?