lördag 31 maj 2008

Uppe med tuppen

Jag måste ha blivit dum/gammal/skadad (eller bara smartare?). Jag har helt frivilligt gått upp 05.15 på en ledig lördag! Eftersom jag är ganska trött av mig är det en stor bedrift. Men. Jag är förutom väldigt trött väldigt (!) dålig på att springa när det är så här varmt ute, och vis av gårdagen, då jag höll på att dö av värmen, ska dagens långpass ske tidigt innan det har hunnit bli så varmt. Jag kan nämligen inte springa när det är över 20 grader. Jag blir helt orkeslös och får släpa mig fram. Igår kände jag mig som en hundrakilos flodhäst utan kondis och utan muskler. Idag är jag trots allt lite glad för att jag inte ska springa marathon om några timmar. Men till er alla andra som ska springa;

Lycka till!!! Ni kommer vara superstarka och klara det superbra!

fredag 30 maj 2008

Besegrad

OK. Jag ger upp. Jag erkänner mig besegrad. Det senaste tåget går inte bara för tidigt, det går en sjukt lång omväg via Katrineholm (varför liksom?) för att sen bli buss till Göteborg. Hallå! Katrineholm är liksom liite åt fel håll! 5 timmar på tåg och buss svettig och uppstressad är inget kul. Att springa ett lopp och hela tiden tänka på att man har en tid att passa är inte heller kul. Jag vill att tävlingar ska vara en kul upplevelse och det blir det inte om man ska ha det såhär. Tråkigt men sant, det blir inget lopp den 14:e juni. :(

Imorn ska jag tröstshoppa! Och träna så att jag är i mitt livs form i slutet av augusti! Den formen får sen se till att hålla i sig fram till sista helgen i september. (Finalloppet i Skatås 1:a november ska jag bara springa för att det är kul och utan ambitioner. Oktober blir nämligen, precis som förra året, en återhämtningsmånad)

Nu ska jag äta en stor portion Fullkornsris och Chili sin carne. Sen ska jag iväg på första dagen på mitt nya jobb. Wich me luck! (Jag är lite rädd att jag ska svara med "fel jobb" i telefonen)

PS. Sorry Marie, jag får spana in ditt bo en annan gång.. Men jag kommer till Arvika på torsdag och stannar till måndag, då kan vi väl ses lite?

Ny dator och lite funderande

Vår nya dator har kommit så just nu ligger jag i sängen och bloggar! Det kanske inte låter så märkvärdigt i era moderna öron, men för mig som bara har haft tillgång till en stationär dator de senaste fyra åren är det stort :)

Ligger även och funderar över som dagens fartlekspass ska springas nu eller i eftermiddag/kväll efter jobbet. Var ju vilodag igår men jag känner mig ändå lite seg nu. Kan ju ha berott på den 2 timmar långa promenden med Susanna igår, men jag tror inte det. Det är en annan känsla. När jag vaknade kändes det som om jag hade varit på fest igår och nu känner jag mig lite lätt bakis. Skumt! Fast när jag tänker efter kan det nog bero på vätskebrist. Var ju ute i solen nästan hela dagen igår och drack nog inte tillräckligt.. Då så, då beslutar jag mig här och nu för att ta fartleken ikväll (även om det kanske är varmare och jobbigare då) och nu gå till köket och hämta vatten! Punkt.

Jag funderar även på hur det ska bli med loppet i Karlstad. Ska kolla en sista gång om det finns några alternativa sätt att ta mig hem, men det lutar tyvärr åt att jag får ställa in. Som tur är har jag inte anmält mig än (men måste göra det idag om jag ska vara med) så jag förlorar iallafall inga pengar på att inte vara med. Bara stolthet. Jag gillar inte att säga att man ska göra någonting och sen inte göra det! Min plånbok blir visserligen bara glad över att inte vara med, den är lite hungrig som vanligt.. Varför finns det inte fler lopp här i Göteborg? I Stockholm finns ju lopp var och varannan helg, men här verkar det inte finnas några förän i slutet sommaren. Finns ju en del lopp i angränsande landskap, men det kräver också resor och krångel. Jag borde flytta till Stockholm helt enkelt.

torsdag 29 maj 2008

Trubbel och bloggpromenad

Det är inte ofta jag saknar att ha en bil men nu gör jag det. Sitter och kollar tåg/buss till och från Karlstad den 13-14 juni. Att åka dit på fredagen är inget problem, det går hur många tåg som helst, men att ta sig hem efter loppet på lördagen verkar ju omöjligt. Starten går strax efter 14 och det sista tåget går 16.32. Sista bussen går ännu tidigare och det känns lite väl stressigt att hinna på den tiden, man vill ju gärna hinna duscha av sig lite också. Eftersom jag ska jobba på söndagen kan jag inte åka hem då heller. Det är nu jag skulle haft en bil. Inte för att jag har nåt körkort men jag tänker att om jag hade haft en bil hade jag nog haft ett körkort också. Damn. Får kolla lite mer på alternativa resesätt ikväll, men det ser dystert ut just nu. Åh! Jag vill verkligen inte ställa in bara på grund av att jag inte tar mig hem! Jag vill springa ett lopp under försommaren och testa formen ju! Även om jag inte kommer vara på topp direkt (vilket jag hoppas att jag är i slutet av augusti!) skulle det vara kul med ett millopp för att se hur jag ligger till liksom.. Och så vill jag ju kolla in min kompis Maries nya (hm.. räknas den som ny när hon har bot där i två år?) lya som jag inte har haft möjlighet att se än! Jäkla SJ och Swebus!

Nu ska jag trösta mig med lite sol (igen, ibland är det lyx att inte jobba heltid) och i eftermiddag väntar promenad med Susanna! I övrigt är det vilo- och återhämtningsdag idag. Det är nu jag ska bli starkare och snabbare! Ha det bra i solen sötisar!

onsdag 28 maj 2008

Lite stressigt

Eftermiddagsmellis framför datorn


Bara för att jag har varit ute i solen i några timmar och invigt min nya bikini har jag en massa jobb framför mig nu. Eller nu ljög jag lite. En massa var ju att ta i, men lite har jag allt att göra. En matdagbok ska analyseras (men jag orkar nog bara börja lite idag så får jag göra klart imorn) och lite ansökningar ska kollas in. Vi väntar föresten med spänning på besked från bolagsverket om vi får heta det vi har önskat! Det borde dyka upp ett brev eller liknande snart.

När jag jobbat lite ska jag handla ingredienser till mina älskade Blåbär- och hallonpannkakor och sen ska jag springa lite i värmen!

Bikinin!



Så här ser den ut. Visst är den snygg?

tisdag 27 maj 2008

Dagsrapport

OK. Dagen blev till kväll på väldigt kort tid. Det betyder att jag inte har så mycket tid och ork kvar till några längre rapporter, men jag kan meddela att benen är fortsatt sega men att det blir bättre. (Super)långa intervaller igår, 5x7min med 1,5min gåvila emellan och två korta och lätta distanspass idag. Schemat är tufft. Lite för tufft har jag insett, så jag kommer ta bort/korta ner vissa pass men ska försöka följa upplägget någorlunda. Har insett att jag inte kan öka veckodosen med 3-4mil (från runt 4-6mil till 8-10mil) så här på en gång. Då kommer skadorna som ett brev på posten. Jag gör det på mitt sätt helt enkelt, men med inspiration från Szalkai.

Jaq kan även meddela att jag solade i flera timmar idag och faktiskt har fått lite färg! Och så har jag hunnit med en snabbis på stan vilket betyder shopping! Ja mamma och Martin, jag vet att jag inte ska shoppa nu när jag kommer ha så lite pengar i sommar, men det här var saker jag behöver som dessutom var billiga. En svart bikini med guldränder (den från förra året sitter inget bra) för 98kr delen, ett par svarta cityshorts (de från förra sommaren är för stora, det var de redan då, man ska inte låta sig övertalas att köpa en storlek större än man egentligen vill!) för 149kr och ett par hotpants (de gamla är för gamla och alldeles för stora) för 49kr. Strax under 400kr alltså. Och så hade jag en värdecheck på 50kr (som jag fått för att jag handlat så mycket såklart) så det blev mindre än 350kr. HM är en bra affär. (Men nu får jag hålla i slantarna resten av månaden)

Fri

Jag är ledig + det är sol och varmt ute = jag måste ut och bättra på min (obefintliga) bränna. Nu!

Återkommer senare under dagen med diverse träningsrapporter och annat. Under tiden kan ni roa er med att kolla in banprofilen på Skatåsmilen. Det finns en anledning till att jag kallar den för mördarmilen.

Även kallad mördarmilen

måndag 26 maj 2008

Förvirrad

Idag är en sån där dag när jag inte kan tänka några klara tankar och inte får något gjort. Allt bara snurrar runt i huvudet och jag kan inte ta några beslut om någonting och än mindre ta tag i saker jag borde få gjorda. Det enda jag orkat med (förutom att jobba fem timmar på morgonen) är att peta i mig lite lunch och sova i flera timmar. Försökte läsa, men kunde inte koncentrera mig så jag la ner boken och tänkte att jag sover lite istället. Det var nära att jag inte kunde göra det ens. Ett enda virrvarv i huvudet och ingen ro i kroppen. Men tydligen var jag trött för helt plötsligt, utan att jag visste hur det hade gått till, vaknade jag och klockan var nästan två timmar senare. Då kommer nästa problem; att bringa tillräcklingt mycket kraft för att ta mig upp ur sängen. Men det var helt omöjligt och jag tänkte att jag ligger kvar och tänker ut vad jag ska laga till middag sen. Men nej, det gick inte det heller och det tog drygt en halvtimme innan jag kunde tvinga benen över sängkanten, sätta på datorn och gå ut i köket och fixa mellanmål. Nu sitter jag här och skriver. Alltid något.

söndag 25 maj 2008

Benen och jag längtar ut

Benen börjar återhämta sig, de börjar längta ut. De känns inte helt på topp men det är länge kvar av vilan. Så de får ge sig till tåls ett tag till. Inte förän i morgon kväll är det dags att stoppa fötterna i skorna, sätta sig på cykeln och trampa iväg till Skatås. Där kommer det bli långa och jobbiga intervaller, men eftersom benen kommer vara pigga och utvilade kommer det gå superbra. Tiden på jobbet idag kommer också gå fort och snart är klockan sju (bara sex och en halv timme kvar..) och jag får gå hem. Tankens kraft är stor.

lördag 24 maj 2008

Mera gnäll (jag lovar att jag ska sluta snart)

Det är återigen superfint väder ute när jag måste var inne och jobba. Minuterna släpar sig fram och mina ben är trötta. Men sätter jag mig ner somnar jag för jag är sjukt trött. Vi delade på en flaska rött igår till middagen, ett av mina favoritviner Selvarossa. Det passade superbra till pressad potatis, lättkokt sparris med lite smör och balsamvinägerstänk på och ugnsbakad qournfilé (lite improviserad rätt bestående av qourn, vitlök, rosmarin, soltorkad tomat, rosépeppar och matlagningsgrädde). Det passade ok till efterrätten (den vanliga med glass och bär i balsamvinäger- och kardemummasås som jag är beroende av) men inte till jobb dagen därpå. Jag har blivit så känslig att jag nästan kände mig lite bakis imorse. Inte mycket, men tillräckligt för att jag hellre skulle velat ligga kvar i sängen (det vill jag visserligen för det mesta) istället för att åka och jobba. Nu är jag som sagt mest trött och försöker dopa mig med kaffe. Det går dock inget vidare, jag har nog blivit immun mot koffein.. Benen är supersega och efter gårdagens hemska löpupplevelse (ok, nu tog jag i lite, så hemskt var det inte) har jag bestämt mig för att vila hela helgen. Lite småont här och där och totalstumma lår är inte kul att ha när man ska träna för rekord, så därför är det bäst att skämma bort de små liven lite. Ska försöka tigga till mig lite benmassage när jag kommer hem, men det är svårt att få till det bra när man inte har massagebänken hemma. Fast lite kanske det förhoppningsvis hjälper..

Nä, nu får det var slut på gnällandet! Positiva saker är;
1. Jag slutar jobba om lite mindre än två och en halv timme.
2. Jag får lön om 4 dagar
3. Det går sakta men säkert framåt med företaget
4. Jag ska åka hem till Arvika om 13 dagar.
5. Vi kanske ska köpa en laptop med mobilt bredband!!
6. Om (när) vi köper den kan jag sitta var som helst och blogga!
7. På tisdag är jag ledig, då är det förhoppningsvis sol.
8. Vi åker iväg och firar midsommar med goda vänner
9. 3:e juli är det festival och bästa barndomsvännernaträff igen!
10. Nu är det nästan bara två timmar kvar tills jag får stänga!

Suck

Det är väldigt lugnt här på jobbet så jag har roat mig med att läsa lite inlägg i olika forum på funbeat. Eller så värst roande vet jag i och för sig inte om det är, jag blir mest arg över att folk som inte har nån koll alls, uttalar sig om det ena och det andra. Visst, var och en har rätt att säga vad de vill, men som jag nämnt några gånger tidigare finns vissa risker med att slänga ur sig massa kostråd hit och dit. Speciellt när det gäller viktnedgång och sånt, vilket väldigt många (tjejer framförallt) frågar om. Låt gå om det är folk med utbildning inom området som svarar (även om jag personligen inte skulle göra det) men när det skrivs rena faktafel av folk som inte har kunskapen blir jag arg. Jag måste sluta läsa! Men som med allt annat blir jag väl beroende och kommer inte att kunna.. :)

Kändis

Läste precis att Therese har blivit Veckorevyns nya träningsbloggare. Grattis, vad kul! Det kan behövas människor med kunskap på den typen av forum!

(Kan inte nån tidning höra av sig till mig snart? Jag behöver ju pengar och gillar att skriva! hahaha..)

fredag 23 maj 2008

Jag vill också!!

Överallt tjatas och pratas det om marathonet som ska springas om 8 dagar. Jag vill också vara med! Kan det inte vara över snart så att jag slipper bli avundsjuk. Nästa år ska jag anmäla mig i tid så att jag också får springa! Då ska jag också prata marathon hela tiden så att andra blir avundsjuka.

Fast en sak är bra med att jag inte ska springa; jag slipper irra runt i marathondimman som de flesta som ska springa verkar göra just nu. Jag slipper fundera på om jag har tränat rätt/tillräckligt bra, vad jag ska ha på mig, hur jag ska ladda and so on.. Det gäller att se det positiva i saker och ting. Eller nåt.

torsdag 22 maj 2008

Segt men ganska snabbt ändå

Lyckades tvinga ut mina ben på ett 14km distanspass trots att de var trötta efter skatåsmilen (av mig även kallad mördarmilen) igår. Tänkte att det nog skulle bli bra bara jag kom ut och fick mjuka upp dem lite. Och visst, de var stumma som stockar och protesterade lite ibland, men tydligen gick det rätt snabbt ändå. En genomsnittsfart på 5,16min/km på ett medelhårt distanspass får jag nog se som godkänt. Men! Jag vill ha lätta ben som ger mig känslan av att vara oövervinnerlig! Kanske imorn?

Nu måste jag snabba mig på. Vi ska ta en tur till Ikea och köpa cdhylla och sen ska vi hämta en soffa som vi ska köpa billigt av en kompis kompis. En likadan som den vi har fast större och en annan färg. Kommer nog se lite roligt ut med två soffor i olika färger, men tills vi har råd att köpa nya överdrag får vi stå ut med det. Brunt och blått skär sig inte iallafall..

Grattis pappsen!

Idag fyller min pappa år. 46 för att vara exakt. Det kanske inte låter så mycket för att vara en pappa till en 26 åring och en 23 åring och det är det ju inte heller. Fördelen med att ha unga föräldrar (mamma fyller snart 45) är att de kommer vara förhållandevis unga den dagen jag får en bäbis och alltså kan ta hand om den ibland (synd bara att det är nästan 30mil mellan oss..) ;) Nackdelen är att de (mest pappa faktiskt) ibland tror att de är lite väl unga. Att stöta på pappa när man är ute och festar är inte så kul. Inte för att det händer nuförtiden, men när jag gick i gymnasiet hände det någon gång då och då att jag träffade på pappsen när jag var ute. (Kan i och för sig delvis ha berott på att det bara finns ett ställe man kan tänka sig att gå till i Arvika) Haha. Men numera är han omgift och har fått tre plastbarn och en hund på köpet så han håller sig mest hemma om lördagkvällarna. Btw är mamma också omgift och när jag var 18 år fick jag en halvsyster. Det kändes lite konstigt då, men nu är det mest kul! Att ha tre plastsyskon är föresten också bara kul, speciellt på julafton och när man fyller år. :)

Grattis pappsen!

onsdag 21 maj 2008

Sjukt snygg kjol!


Via en väns blogg fick jag redapå att man kan vinna den här sjukt snygga kjolen från Daisy Mae Design. Det enda du behöver göra är att skriva en liten rad i hennes blogg om vilket plagg som är din favorit, samt tipsa om tävlingen på din egen blogg. Klart du ska göra det!

Inget halsont idag!

Min kropp är lite underlig ibland. Det har hänt flera gånger på sista tiden att jag känt av halsen eller något annat förkylningssymtom ena dagen, för att sedan vara helt frisk dagen efter. Konstigt, men jag klagar inte. Hellre en dag än många! Jag har dock insett att jag kanske får ta det lite lugnare den här veckan; distanserna får kortas ner lite och intensiteten sänkas något. Efter lördagens lopp behövs faktiskt en lite lugnar vecka vare sig jag vill eller inte.. Men nästa vecka kommer jag att vara på G igen! Då ska milformen börja slipas! Den 14/6 är det nämligen dags för en liten formkoll. Karlstad statslopp ska, förutsatt att jag hinner anmäla mig i tid (måste vänta in lönen innan det kan bli av), springas då. Ärligt talat har jag ingen aning om vad jag kommer att springa på för tid. Det är en flack bana så chansen att jag lyckas komma in under 50min finns. Men jag ska försöka att inte ha några förhoppningar eller krav på mig själv, bara göra mitt bästa så får vi se hur långt det räcker. I slutet av sommaren, på midnattsloppet och tjejmilen däremot, då ska jag springa snabbt! Jag blev väldigt sugen och peppad av Karins PB igår!

tisdag 20 maj 2008

Nej nej nej!

Det känns som om jag har lite ont i halsen. Pyttelite. Så jag dricker te med honung och hoppas det är inbillning. Men några (super)långa intervaller blir det inte idag. Får inte riskera nåt nu när jag ska börja en ny träningsperiod. Får bli ett lätt, eller möjligtvis medelhårt, distanspass idag också. Börjar det göra mer ont stannar jag hemma. Men det vill jag inte så det är bäst för halsen att den håller sig i skinnet!

Uppdate: Ok, jag ger upp! Nu har jag även fått huvudvärk och lite ont i ena örat. Dessutom värker höger ringtå när jag har skor på mig. Kroppen vill vist inte träna idag.. Blä.

Rastning av högerben

Igår kväll var det alltså dgas för första passet på nya träningsperioden. Det blev ett lite konstigt pass, mitt högerben ville nämligen inte riktigt vara med. Jag hade lite krampkänningar i högerlåret på slutet i lördags och när jag kom i mål och började gå gjorde det ont, ont. Förra året hade jag hemsk träningsvärk i flera dagar efter loppet, men nu är stelhet i högerlåret det enda jag känt. Igår var denna stelhet inte så farlig (tänkte jag) och jag gav mig ut för 8,5km lätt distans. Men ojoj vad stelt det gick! Speciellt i början. Högerbenenet ville inte alls vara med, det betedde sig som en hund som inte vill bli rastad. Att jag lekte doktor och stack hål på en blodblåsa under (den halva) nageln på höger ringtå innan jag gav mig ut gjorde ju inte saken bättre direkt.. De första kilometerna var nästan plågsamma och jag haltade fram med ett ovilligt högerben på släp. Med tiden blev det dock bättre och benet hängde med lite villigare. Mot slutet kändes det nästan inget och idag är stelheten helt borta (tror jag). Träning är bästa medicinen!

måndag 19 maj 2008

Omstart

Så. Då var det dags att börja en ny träningsperiod då. En träningsperiod där fokus ligger på snabbhet och målet är att komma ner en bit under 50min på milen. Samtidigt vill jag även träna en del terränglöpning för att komma förberedd till Lidingö i slutet av september. Där är målet att förbättra mig, men jag har inget speciellt tidsmål än så länge. Det får komma längre fram när jag ser hur träningen har gått och hur kroppen känns och så vidare. Men förbättra mig ska jag, så mycket vet jag! Och det borde jag rimligtvis också göra, bara jag kan hålla igång och träna som jag vill och inga skador eller sjukdomar sätter käppar i hjulet.

Jag har nu bestämt mig (eller det gjorde jag visserligen för ganska länge sedan) för att hoppa på Mäster Szalkais Tjejmilenprogram som nu är inne på vecka 8. Det ska nog gå bra ändå och passande nog är det "vilovecka" denna vecka. Hm.. vet inte om jag kallar 57km för vilovecka, men låt gå. Det är nämligen "springa under 40 minuter" programet jag tänker följa. Inte för att jag har endaste liten chans i universum att klara det, utan för att jag helt enkelt tycker att "springa lite snabbare" programmet är för mesigt distansmässigt och så gillar jag inte att det inte är inriktat mot någon speciell tid, vadå springa lite snabbare liksom?? Jag kommer inte att kolla på tidsangivelserna (ok då, snegla lite kanske jag kommer göra) utan bara följa distanserna och upplägget och lägga på ett antal minuter på varje pass, för att på så sätt anpassa programmet efter mig själv. Jag kommer dock inte följa programmet slaviskt utan kommer förlägga vissa distanspass och fartlekspass i det (väldigt) kuperade Skatås, samt förlänga vissa långpass och även köra en del av dem i Skatås för att få lite Lindingöloppskänsla. Självklart kommer jag även att skippa vissa pass om kroppen känns sliten och jag känner att programmet är för tufft för mig.

Jag ska även försöka bättra mig med styrkan och försöka få in åtminstone ett, helst två, helkroppspass med fokus på funtionell träning och mycket bålstabilitet i veckan. Vi får väl se hur det går med den saken, att springa är ju så mycket roligare!

söndag 18 maj 2008

Nöjd vs missnöjd

Den officiella tiden blev 1.48.21. Nu när jag har fått smälta loppet lite inser jag att det ändå var ganska bra gjort av mig att springa på igenomsnitt 5:08 min/km (enligt funbeat) i 21,1km. Det var även bra gjort av mig att springa andra delen av loppet snabbare än första, trots att jag var väldigt trött på slutet. Det som jag är missnöjd och besviken över var att det var så sjukt trångt i början att jag inte alls kunde springa i det tempo som jag ville och fick sicksacka mig fram och hela tiden se var jag satte fötterna. Efter 5-6km blev det lite lättare, men helt optimalt blev det ändå inte. När jag kollade på klockan vid 5km och insåg att det skulle vara helt kört att klara ner mot 1:45 (som var mitt hemliga inofficiella mål) så bara dog min tävlingsinstinkt. Den bara försvann och ibland kom jag på mig med att springa alldeles för sakta. jag försökte peppa mig själv att springa på snabbare och det funkade bitvis, men sen blev det trångt igen och tempot sänktes. Det tar väldigt mycket på energin att springa så ryckigt och ojämt och när jag svängde upp på avenyn började benen bli sega och jag fick verkligen tvinga mig själv att hålla ett högt tempo. Vasagatan gick riktigt segt men sen kändes det lite bättre när jag passerat 19km och insåg att det inte var långt kvar till mål. Försökte spurta så gott det gick i trängseln på slutet och när jag kom i mål var jag riktigt trött. Och lite missnöjd över att jag inte kom ner lite närmare 1:45. Det var inte alls samma känsla som förra året då jag var supernöjd över att jag tagit mig runt under 2 timmar.

När jag pratade med mamma efteråt och sa att jag var missnöjd blev hon arg och skällde på mig för att jag aldrig blir nöjd och Martin, pappa och alla andra jag pratat med tycker också att jag ska vara nöjd så jag får väl vara det då. Ett tag. För nu är det bara att börja träna för att springa snabbare nästa år. Då hoppas jag att jag hamnar i en startgrupp som passar mig bättre, där jag kan springa i mitt eget tempo. Visst, hade jag sprungit i samma tempo som förra året hade nog denna gruppen (grupp 5) passat mig bra, men nu när jag blivit rätt mycket snabbare, hade det nog passat bättre med åtminstone en startgrupp längre fram.. Förvörigt var jag väldigt irriterad över alla volvolöpare som jag sprang om. De var så himla många och sprang så himla sakta! Varför får de starta så tidigt? Kan de inte delas in i två grupper istället, en snabbare och en långsammare. Det hade säkert känts bättre för de som är lite långsammare att springa i en senare startgrupp och inte behöva bli omsprungna av så många..

Slutligen; jag är nöjd över min förbättring med åtta minuter men missnöjd över att jag inte kunde springa i mitt eget, och ett jämnare, tempo.

lördag 17 maj 2008

Kort rapport

1.48.20 (kanske några sekunder till, minns inte den exakta tiden) Jag är både nöjd och missnöjd. Nöjd över att jag förbättrat mig med drygt 8 minuter sen förra året. Missnöjd över att jag inte sprang närmare 1.45. Utförligare rapport kommer imorn. Måste lägga mig i soffan och kurera min huvudvärk med lite chips, film och massa vatten (jag är även sjukt sugen på en kall öl. Jag som nästan aldrig dricker öl. Konstigt!). Imorn ska jag även läsa hur det gick för er andra som sprang. Det ser jag fram emot!

Uppdate: Martin sprang på 1.31.12! Inte behöver han några snabbskor. Han kan få köpa ett par till mig istället.

Lycka till!



Jag önskar mig själv och alla andra som ska springa idag ett stort lycka till!! Vi är bäst och kommer att springa snabbt som vinden!

fredag 16 maj 2008

Laddning

Nummerlappen är hämtad, pastavattnet står på spisen och godis finns i godisskålen. 5km lätt distans har klarats av så nu är det bara att äta, dricka och sova. Sen ska jag springa snabbt, snabbare, snabbast!

Idag är en ny dag

Visserligen blev det inte tillräckligt många timmar sömn inatt heller, men åtminstone mer än 4. Och direkt jag slutar jobba vid halv elva ska jag hemma och sova ett par timmar. Och äta och dricka en massa såklart. Sen bär det iväg ut på ett kort och lätt distanspass och därefter ska vi hämta våra nummerlappar!! Jag ser fram emot att få gå runt på sportmässan även fast jag inte har råd att köpa nåt. Det är inspirerande och kul att titta på alla fina kläder och annat kul. Kanske får man höra några intervjuer med elitlöpare också. Det är inspirerande om nåt!

Tack för allt ert stöd och era fina kommentarer! Vilken tur att jag har er! ♥

torsdag 15 maj 2008

Idag är en dålig dag

Att sova 4 timmar och sen stressa runt konstant hela dagen är ingen bra uppladdning. Ätit för lite har jag också gjort och nu är jag totalt uppstressad och ångestfylld över min ekonomiska status. Både hur den är nu och hur den kommer vara i sommar (plus massa andra vardagsbekymmer). Visst, jag kommer ha ett jobb, det är bättre än att inte ha något alls (särskilt eftersom jag inte kan få nån a-kassa), men jag kommer bara att jobba väldigt lite och för en sjukt dålig lön. Varför pluggade jag inte till något som leder till ett jobb?? Mammor brukar ju ha rätt och jag skulle ha lyssnat på mamma när hon försökte få mig att gå i hennes spår och bli sjuksköterska. Då hade jag (antagligen) haft ett jobb nu. Inte ett supervälbetalt jobb, men ett jobb och en helt ok lön. Och jag gillar faktiskt sjukhus, de är spännande och fascinerande. Åh jag blir galen!

Förlåt för att jag gnäller så mycket, men jag var bara tvungen att få skriva av mig, gråta lite och lätta mitt hjärta. Tack för att ni lyssnar (läser)!

onsdag 14 maj 2008

Väntan

Igår: 15km jobbig terränglöpning i Skatås
Idag: Äta, äta, äta (jag är redan trött på att äta) och vila.
Imorgon: Äta, äta, äta och vila
Iövermorgon: Äta, äta, äta och springa ett kort och lätt pass.
Iöverövermorgon: Springa snabbt, snabbare, snabbast!

tisdag 13 maj 2008

Självkänsla

Jag håller på att läsa (och göra uppgifter) I Mia Törnbloms Självkänsla Nu! (Rekommenderas verkligen!) Ju mer jag läser desto mer inser jag hur dålig självkänsla jag faktiskt har. Men det braiga är att nu känner jag mig verkligen peppad att träna upp den och att genomföra de förändringar som jag skrivit att jag vill göra. Att verkligen sätta upp mål och strategier för att ta mig dit jag vill! Jag behöver också öva upp mitt självförtroende och lära mig tro på mig själv för att jag ska kunna pricka av sakerna på min "drömlista". Imorn ska jag köpa en "Jag är bra bok", en liten anteckningsbok att ha med i väskan och fylla på enligt Mias instruktioner. I den tänker jag även skriva in min drömlista och mina mål, för att såsmåningom fylla på med strategier för hur jag ska nå dit. Jag ska lära mig inse att jag kan och att jag är bra!

Appropå självförtroende så har söta sofy skrivit så snällt till mig (och några fler) i sin blogg,.Tack sötnos!

Lyx

Det går snabbt att lägga sig till med lyxvanor. Under min fattigaste studentperiod försökte jag alltid köpa det billigaste alternativet av allt, oavsett om det gällde mat eller saker. Jag handlade mat på Willys och alla kläder på HM (vilket jag visserligen gör fortfarnade, så helt kört är det inte för mig), klippte mig nästan aldrig (jag hade ingen frisyr) eller (när jag skaffade frisyr) på ett billigt ställe och köpte billiga schampon och hårprodukter. Jag vet inte riktigt när det började gå utför, men jag antar att jag började utveckla mina lyxigare vanor någon gång i samband med att jag fick ett extrajobb. Vi började handla på Ica, jag började köpa schampo, balsam och hårprodukter hos frisören, började klippa mig på Toni&Guy och bli beroende av Vagabondskor och Body Shop-produkter. Eftersom både jag och Martin tränar lite mer nu än för några år sedan har matkostnaderna ökat en hel del, vi är ju hungriga jämt! Nu när vi flyttat har vi även blivit lite lata och orkar inte åka ut till Ica Maxi lika ofta som förut så vi handlar en hel del på Ica Supermarket istället. Inte bra för ekonomin! Egentligen är det nog inte enstaka varor så himla mycket dyrare, men när man köper mycket så märks det direkt. Och inte blir det bättre av att jag har lagt mig till vanor som att alltid vilja ha Brämhults färskpressade apelsin/jordgubbsjuice till frukost. Jag skulle aldrig ha köpt den där första litern för att lyxa till det. Nu vill jag ha jämt! Men det får jag inte för Martin, så jag får köra varannangångsmetoden. Varannan gång en billigare juice och varannan gång Brämhults.

För några månader sedan började jag även lyxa till min havregryn- och linfrögröt med solrosfrön och hallon. Skulle jag inte ha gjort! Nu vill jag ha det varje dag. Men det blir alldeles för dyrt så jag får nöja mig med solrosfröna och den vanliga bananen till vardags och ta hallonen till helgen (ok då, lite oftare blir det nog). Jag behöver ett välbetalt (normalbetalt) jobb så att jag kan få lyxa lite oftare. Det är jag värd!

måndag 12 maj 2008

Nedräkning

Det börjar närma sig nu. Loppet jag tränat för under hela vintern och våren alltså. Om jag hade fått välja hade jag gärna tränat för marathonet i första hand, men jag hann ju inte anmäla mig innan det blev fullt, så då fick det första målet bli varvet. Målet efter detta blir att förbättra mina miltider och springa några lopp på denna distans och sedan självklart Lidingöloppet i slutet av september. Har fortfarande inte riktigt kommit fram till hur jag ska lägga upp träningen under sommaren, men jag har börjat fundera och återkommer när jag bestämt mig. Men först har jag som sagt en halvmara att klara av.

Jag börjar bli lite nervös nu. Det är så mycket som ska funka för att jag ska kunna göra mitt bästa:
1. Jag ska inte bli sjuk (har precis varit förkyld så jag tycker att jag borde ha fått min del nu)
2. Jag ska inte bli skadad (har haft lite konstiga känningar i ena knät de senaste dagarna, men det är säkert bara psykiskt, så funkar jag*)
3. Jag ska dra ner på träningen lagom mycket och lägga upp den på ett bra sätt (Har släppt Szalkaischemat och kör mitt eget upplägg med "tömningspass" och "mjuka upp benen pass" och sånt som funkat tidigare)
4. Jag ska få till en "lagom" kolhydratuppladdning. (Orkar inte göra en "riktig", dels för att det trots allt bara är en halvmara jag ska springa, och dels att det är psykiskt påfrestande för mig att trycka i mig massa mat trots att jag är spymätt. (Vi hade till uppgift att göra en uppladdning i skolan under idrottsnutritionkursen och det var inte kul!))

Jag ska fundera några varv till på det exakta träningsupplägget för veckan och återkommer när jag tänkt klart. Under tiden ska jag räkna lite på mat- och kolhydratintag samt njuta lite av solen!

* I mitt gymnasium kördes varje år Solbergaklassikern, en variant av en Svensk Klassiker, med drygt 7mil cykling i början på hösten, 200m simning på lucia, runt 15km längdskidor i jan/feb och 14km löpning i blandad terräng i slutet av maj. Detta tyckte jag såklart var en superrolig tävling, även om jag verkligen är superkass på längdskidor, och jag lyckades nog komma bland de 10 främsta i alla grenar utom just skidorna under alla tre åren tror jag. Eller nej, inte i löpningen i ettan för då sprang/gick jag med min dåvarande pojkvän och en kompis och tog inte tävlingen på allvar. Men i vilket fall som helst lyckade jag vinna löpningen (av tjejerna alltså) i tvåan vilket medförde att jag hade väldig prestationsångest när det var dags för löpningen i trean. Har jag väl vunnit måste jag ju vinna igen liksom.. Några dagar innan tävlingen får jag helt plötsligt ont i ena foten. Jätteont! Jag kunde nästan inte gå. Väldigt mystiskt eftersom jag inte hade gjort nåt speciellt. Inte stukat den eller nåt sånt. Helst sjukt! Jag kunde alltså inte vara med i tävlingen och alltså varken vinna eller förlora. Och inte fick jag nåt diplom för att jag genomfört alla deltävlingarna alla tre åren heller (nu var det alltså bara naturare som fick diplom, om jag hade gnomfört loppet gående eller vad som helst hade jag varit den enda samhällaren som genomfört alla tävlingarna. Det hade varit skönt att sätta dit pluggisarna haha). Dumma fot och dumma psyke! Behöver jag tillägga att dagen efter tävlingen var min fot helt återställd igen.. Miffokropp!

lördag 10 maj 2008

Plågsam fartlek


Helt sjukt konstigt hur det kan kännas så olika från en dag till en annan. Igår kändes allt helt perfekt. Idag kändes allt förjävligt. Jag kan inte springa när det är så här varmt. Jag hoppas för allt i världen att det blir lite (mycket) svalare nästa helg. Nästan så att det hellre får regna. Men bara nästan. Dagen till ära blev det årspremiär för mina minimala hotpantstights eller vad man ska kalla dem. Att jag antagligen har alldeles för bleka och lite för tjocka lår för att det ska anses vara snyggt orkar jag inte bry mig om. När det är varmt vill jag ha så lite kläder som möjligt på mig. Gränsen går dock här. Jag skulle aldrig i livet ta av mig linnet. Inte ens om jag hade haft små bröst och platt mage.

Jag vill ut!!!

Det är inte en enda människa här och tränar. Helt ensam är jag. Och det är två och en halv timme tills jag får stänga och gå hem. Helt sjukt vad tiden går långsamt! Det borde vara lag på att gymmet måste vara stängt när solen skiner och det är sommar ute (men personalen får sin lön ändå). Förutom denna enorma tristess är jag även SJUKT godissugen! Kan inte någon komma hit med en stor påse? Det finns risk för att jag äter upp hela lagret med bars annars.

Snart..

.. är det dags..



..för mig och mina skor att springa igen! Fast först en lång och seg jobbdag..

fredag 9 maj 2008

Runners High! (Eller jag behöver inget knark, det räcker att springa)

Trots att klockan inte ens var tio när jag gav mig ut var det redan nästan 20 grader varmt i skuggan! Tänkte att det nog inte kommer gå så bra, eftersom min kropp inte gillar att springa i gassande sol. Så fel jag hade. Benen ville inget hellre än att springa. Fort. Jag hade stora problem med att hålla farten nere. Jag fick säga åt benen på skarpen flera gånger att nu får de lugna ner sig, jag har en förkylning i kroppen och måste ta det lugnt!

När jag springer ner längs Linnégatan och Maia sjunger om Göteborg går det rysningar längs armarna och jag märker att jag börjar fånle. Det känns som om det lika gärna kunde varit jag som skrivit texten, det känns som om den handlar om mig. Och benen bara springer av sig själva, snabbare och snabbare. Ända tills låten är slut och jag återvänder till verkligheten igen.



Appropå det där med knark.. När jag sprang längs allén (en lång grusallé mitt i stan) luktade det precis som Hultsfredsfestivalens camping (främst skogsdelen) brukar lukta när man vaknar på fredag morgon; en blandning mellan spyor, urin och gammal fylla. Mindre trevligt alltså. Ändå kan jag inte låta bli att sakna min ungdoms galna festivalliv lite.. Fast de olika dofterna kan jag klara mig utan. Tur att jag kommer från Arvika och därmed kan gå på festival, men bo hemma hos mamma eller pappa och slippa doften av varma spyor. Och tur att jag har mitt eget knark; löpning (och lite rödvin ibland).

Förtydligande: Jag brukade inte knarka på festivalerna. Om man inte räknar alkohol som knark då.

Skokärlek

Igår var jag och Ellen förbi Löplabbet och kände lite på snabbskorna. Dock bara i handen eftersom jag insåg att om jag skulle sätta dem på mig och testspringa skulle jag vara fast. Det tror jag visserligen att jag redan är. Vilken skillnad viktmässigt! De väger ju ingenting! Extra kär blev jag nog i de röda Saucony Type A2 som River numera flyger fram i. Det faktum att rött är supersnyggt och att det faktiskt står "Kiss this" under hälen gjorde ju inte kärleken mindre direkt. (Sen vet jag ju inte om de passar mig, men det känns mindre viktigt just nu)

När jag berättade för Martin om mitt löplabbsbesök i morse (Igår hann vi inte ses eftersom ölorientering med jobbet stod på schemat för hans del. Hm.. visst borde jag få en extra fin och dyr present som kompensation för att vi inte hann ses på vår 4-års dag?!!) säger han (ungefär): "Ja, jag kanske ska ta mig råd att köpa ett par då". "Nej det får du inte! Isåfall får du köpa ett par till mig också!" kontrade jag med. Hallå! Nån rättvisa får det väl lov att vara! Han springer ju redan så himla mycket snabbare än jag.

Nu ska jag ge mig ut i mina osnabba Nike Air Structure Triax +10 och springa ett superlugnt distanspass.

torsdag 8 maj 2008

4 år av kärlek

På ett bröllop sommaren 2006


Idag är det 4 år sedan vi träffades för första gången. På ett sätt känns det som igår, på ett annat som en evighet sen. Oavsett vilket så vet jag att jag har hittat hem.

20:03

Så var årets första lopp avklarat. Om man nu kan räkna vårruset som ett lopp, det är ju ingen tidtagning. Eller jo det är tidtagning, men ingen personlig, bara från första stargrupp. Fast nu startade jag ju i första stargrupp så man kan ju säga att tidtagningen var personlig för mig. Som ni kanske förstår av rubriken så sprang jag alltså i 20 minuter och 3 sekunder. Egentligen kanske lite snabbare eftersom det var sjukt trångt i starten och det dröjde några sekunder innan jag kom iväg (klockan startade jag när startskottet gick). Som sagt, sjukt trångt i starten och de första 500 meterna. Sen gick det faktiskt att springa på rätt bra i sitt eget tempo. Jag försökte att inte ta ut mig helt och springa på max och jag lyckades faktist oväntat bra ända tills på slutet. En supertuff backe och sen spurt mot mål gjorde att jag blev rejält trött. Fick lite ångest över att jag var så elak mot kroppen; först nästan obefintlig uppvärmning, rusa iväg, och sen nästan tvärstopp och ingen vidare nedvarvning när jag kom i mål. Hoppas den inte är alltför arg på mig..

Tjejen som vann sprang på otroliga 14:49! Nästan en minut snabbare än den som kom tvåa! Helst sjukt! Nu är nog banan bara 4,6km ( det är iallafall den siffra jag har hört, både sist jag sprang och igår) och inte 5 som den ska vara, men ändå! Jag har lite att ta in där.. Men jag är rätt nöjd ändå faktiskt. Med tankte på hur kroppen kändes i och med förkylning/allergi samt att det var så trångt i början får jag nog vara det (Plus att jag tvingades springa i en alldeles för stor och varm "reklam för jobbet t-shirt". Jag hatar att springa i kläder som fladdrar!). Genomsnittsfarten (om det stämmer att banan är 4,6km) hamnade på 4.21min/km, vilket är nytt personligt rekord! Fast det är klart.. några sekunder snabbare hade jag väl kunnat springa. Det låter mycket bättre med 19:59 än 20.03.

onsdag 7 maj 2008

Sol och Vårrus

Jag har legat ute och snorat och snörvlat ett par timmar och förhoppningsvis fått lite färg på min likbleka kropp. Jag var till och med så vuxet förnuftig att jag inte låg lika länge som jag egentligen velat, jag vill ju inte se ut som en kräfta imorn. För så vuxen att jag smörjde in mig med solskyddsfaktor var jag inte. Sånt gör jag bara när jag solar "på riktigt", det vill säga på en strand vid en sjö eller ett hav.

Nu ska jag laga middag och börja ladda mentalt för kvällens vårrus. Det är som sagt jobbigt att springa snabbt. Eller just det ja, jag skulle ju ta det lugnt nu när jag är lite förkyld.. Vi får väl se hur det går med den saken.. försöka kan man ju iallafall.

Rapport

Tror tyvärr att det lutar åt en förkylning trots allt. Inte superallvarlig, men tillräckligt allvarlig för att jag ska bli orolig för hur det kommer kännas den 17:e. Tur att det är tio dagar kvar. Fördelen med att det är en förkylning och inte pollenskiten som redan kommit, är att jag inte blir helt däckad av trötthet. Själva allergin gör mig trött och medicinen gör mig mer än megatrött. Jag vill verkligen inte att det ska bli en regnig sommar i år igen, men förra året var det onekligen lättare att orka träna än det brukar. Kan det inte uppfinnas en medicin som man inte blir trött av?

Jaja, om man ska se nåt positivt i det hela så har jag iallafall inte ont i halsen och kan därmed träna lite lugnt (om det inte blir värre förståss). Jag vill inte tappa den lilla form jag lyckats skapa under vintern och våren. Bättre med några lugna pass fram till tävling än inga alls. Hur det ska gå med tömningspass och sånt vet jag inte. I värsta fall får jag hoppa det och bara äta lite extra. Det är ju trots allt inget Lidingölopp eller marathon jag ska springa. Och det är ju ingen "riktig" kolhydratupladdning jag tänkt köra. Bara min egena modifierade variant som är inspirerad av uppladdningens. Usch, jag ser inte fram emot allt ätande (nog för att jag gillar att äta, men inte att trycka i mig SÅ stora mängder). Tur att det finns godis (mycket energi och mycket kolhydrater men liten mättnad)!

tisdag 6 maj 2008

Mördarmilen och lite panik

Det känns inte riktigt bra det här. En konstig känsla i svalget och lite snorigt. Jag hoppas, hoppas, hoppas och intalar mig själv att det är pollenallergin som börjat. Ingen förkylning på gång. Det MÅSTE helt enkelt vara allergin! Det som talar för det är att jag inte känner mig det minsta sjuk förövrigt. Även om det var sjukt jobbigt att springa "mördarmilen" (mer om detta snart) känns allt bra. Det som talar emot det är dock att det främst är gräspollen jag är allergisk mot och att dessa symtom inte brukar komma såhär tidigt. Men nu när det blivit varmt så snabbt kanske även gräspollenet bestämt sig för att kika fram? Det är vad jag hoppas iallafall. Jag kan helt enkelt inte bli sjuk nu!!!

Mördarmilen ja.. Tänk att det kan vara så stor skillnad på 10km och 10km. 10km på någorlunda plan asfalt kan jag nog klara att springa under 50min om det vill sig väl. Eftersom jag klarat att springa 7km på en genomsnittsfart på 4,42min/km borde jag kunna tvinga mig att springa ytterligare 3km i samma fart med lite tävlingsadrenalin och jävlaranamma i kroppen. 10km i Skatås däremot får man vara glad om man överhuvudtaget tar sig runt springande (typ). Det är sjukt backigt och sjukt jobbigt. Min rekordtid från i somras/höstas var visst 54.35min. Idag sprang jag på 54.25 ungefär. Jag visste inte att det var rekord när jag kom i mål, det enda jag kunde tänka på var hur jobbigt det var och att det kanske inte var så smart att springa, speciellt inte mördarmilen och med den höga pulse denna medför, om det nu är en förkylning i kroppen. Men, men, gjort är gjort och om det är värre imorn får jag väl promenera runt Vårrusetbanan. Jag tar ju faktiskt inte detta lopp på något som helst allvar, det är ju mest en social grej.. (fast om jag känner mig själv rätt kommer jag ändå springa så fort jag kan)

Aj

Träningsvärken är om möjligt ännu värre idag. Vaderna.. Ryggen.. Hur ska jag kunna springa backintervaller idag? Inte kommer det att bli en rolig upplevelse iallafall. Var och fick lite massage för ryggen igår men jag tror inte det hjälpte ett endaste dugg tyvärr. Jag var superstel i trapezius fick jag veta. Hm.. vill inte ens veta vad han tycker om mina ben och min rumpa.. nästan så att jag inte vågar gå dit nåt mer..

måndag 5 maj 2008

Helgen i bilder

På boot camp äter man middag..









Och äter lunch..




Och byter kläder en massa..


Och så tränar man lite också..




Men sötast av alla var Speja!


I´m back

Med träningsvärk lite här och där men fylld med massor av bra minnen från en superhelg. Tack Sofy för att du fixade detta underbara event! Eftersom jag är på jobbet nu kan jag inte lägga ut några bilder, men håll utkik ikväll så kanske det dyker upp en och annan bild. Under tiden kan ni ju gå in hos exempelvis Jane, Therese eller Sofia och kika.

I helgen har det alltså tränats sex olika pass (det skulle ha varit sju, men instruktörern som skulle ha vattenbox med oss på lördag eftermiddag hade glömt bort oss, så vi bubblade i bubbelpoolen istället) varav några var nya för mig. Vi började lördagen med ett styrkepass med bodybars, gummiband, stepbrädor och egna kroppsviken. Ett ok pass, men jag gillar inte riktigt den typen av styrka.. Har så svårt att få kontakt med, och fokusera på, rätt muskler.. Pass nummer två var spinning med ovan nämnda Therese. Ett jättekul och bra upplagt pass bestående av backar och intervaller . Kanske inte riktigt min favoritmusik, men man kan ju inte vara alla till lags. Kul att få testa på att köra för henne iallafall! Efter den svettiga cyklingen var det dags för en välbehövlig lunch, bestående av pastasallad och smothie för min del. Lite pratande och slappande innan det var dags för pass nummer tre; pilates. Jag har testat pilates några gånger innan, men det här passet var inte alls upplagt som de. Men jag antar att det finns olika typer som med allt annat. Magen och ryggen blev iallafall trötta även om jag har lite problem att få till det där med andningen. Jag gör liksom tvärt om hela tiden.. Efter pilatesen var det dags för vattenbox, men den blev som sagt inte av men det gjorde faktiskt inte så mycket. Det var skönt att bara bubbla och prata ett tag istället.

Vid sju var det dags för en trerätters middag på en mysig restaurang. Det smakade underbart med mat efter en hel dag fylld med träning. Jättekul att få se alla i något annat än träningskläder också! Övervägde att ta ett glas vin, men med tankte på att jag redan var trött var det nog ett klokt beslut att låta bli. Ett glas vin funkar ju som sömnmedel för mig :)

Gårdagen började med ett superkul och superjobbigt Boot Camppass; en typ av cirkel/stationsträning där både puls och muskler fick jobba ordentligt. Bra och peppande instruktör och roliga övningar. (Funderar allvarligt på att dra igång nåt liknande pass här på jobbet om jag kommer vara kvar till hösten.) Smakade bra med lunch direkt efter vill jag lova! Förutom mat bjöd lunchen även på en tänkvärd "föreläsning" av Mela. Balans. Budskapet jag försöker sprida. Skönt att inte vara ensam!

Efter lunch var det dags för Tae boe, ett body combatliknande pass som var riktigt kul! Och svettigt! Egentligen gillar jag mer att boxas på riktigt med handskar och mits, men det var ändå kul att få kicka och slå lite, om än i luften. Passet avslutades med lite extra magträning (som om vi inte kört tillräckligt med mage under de här dagarna..) som var plågsamt jobbig emellanåt. Sen in med lite energi och tillbaks in i salen för lite avslappnande yoga. Eller avslappnande kanske är fel ord. Uttöjande snarare. Jag borde verkligen börja gå på yoga regelbundet, jag är så fruktansvärt stel och ovig. Är riktigt stolt över att jag trots det, och trots att det var första gången i mitt liv jag var på ett yogapass, klarade av att utföra vissa av de akrobatiska övingarna riktigt bra. En bra avslutning på en underbar helg!

fredag 2 maj 2008

Snart är det dags!

15.42 går tåget, jag börjar bli lite pirrig nu..

torsdag 1 maj 2008

Segt långpass och valborgsfirande

Igår kände jag mig faktiskt ganska laddad för långpass. Kan i och för sig ha att göra med att det inte väntade nån fartökning utan bara skulle gå i lugn fart hela tiden. Och lugnt gick det. Eller jag kanske ska säga segt. Supersegt! Det kändes som om jag sprang med myrsteg och jag ville inget hellre än att sätta mig på en spårvagn och åka hem. Men jag tvingade mig att fortsätta alla 23,5 kilometerna. (I slottsskogen såg jag en "Cillahund" och då blev jag glad och det kändes lite lättare några minuter.) När jag kom hem och la in tid och distans på funbeat insåg jag att det inte gick fullt så sakta som jag trodde, 5,32min/km, så då kändes det iallafall lite bättre. Men benen känns slitna nu och om det fortfarande känns så ikväll kommer jag att vila både idag och på fredag. Jag måste ju orka med den galna mängden träning som väntar i helgen. Nog för att backintervallerna skulle behövas, men jag vill inte riskera nåt nu när det bara är 17 dagar kvar!

Efter lite mat och vila kom Jenny förbi och vi drack ett glas vin och en gin&tonic och åt glass och bär. Sen blev jag övertalad att följa med ut och ta ett glas vin. Var på Lokal vilket är ett trevligt men trångt ställe. Väldigt lyxiga drinakar har de också, men sånt är jag för fattig för att köpa så det blev ett glas husets röda. Har ju druckit godare vin, men vad gör man.. Träffade på en kille från Arvika som jag inte pratat med på länge vilket var trevligt! Egentligen är det konstigt att man inte träffar på folk från Arvika tidigare eftersom halva stan har flyttat hit.